← العودة إلى La strada che respira
Il cerchio del giorno — La strada che respira
الأغنية 20 · La strada che respira · Lundberg Selection

Il cerchio del giorno

صفحة الأغنية · الألبوم · Lundberg Selection

Spotify · La strada che respira
العربية

دائرة اليوم تغلق ببطء
بدون أبواب، لا وداعاً
الضوء يعود حيث ولد
وكل شيء يبقى كالتنفس

كرسي يبقى تحت الشرفة
لا تزال دافئة في الوجود.
الكلب ينظر إلى الطريق الفارغ
كما لو كان يعلم أنه سيعود

الأصوات تكسر في الزجاج
فقط الخطوات تبقى على الخشب
الوقت لا يطلب أي شيء
فقط لأرى مرة أخرى

وعندما ينحني الظلال على الحائط
في المساء يفتح يديه للصمت
دائرة اليوم تغلق ببطء
وكل شيء يبدأ مجدداً

النص الأصلي

Il cerchio del giorno si chiude piano,
senza porte, senza addio.
La luce ritorna dove era nata,
e tutto resta come respiro.

Una sedia rimane sotto il balcone,
ancora calda di presenza.
Un cane guarda la strada vuota,
come se sapesse che tornerà.

Le voci si spengono nei vetri,
restano solo i passi sul legno.
Il tempo non chiede nulla,
solo di essere visto una volta ancora.

E quando l’ombra si piega sul muro,
la sera apre le mani al silenzio.
Il cerchio del giorno si chiude piano,
e tutto comincia di nuovo.

English

The circle of the day closes slowly,
without doors, no goodbye.
The light returns where it was born,
and everything remains as a breath.

A chair remains under the balcony,
still warm in presence.
A dog looks at the empty road,
as if he knew he'd come back.

The voices break in the glass,
only the steps remain on the wood.
Time does not ask for anything,
only to be seen once again.

And when the shadow bends on the wall,
in the evening he opens his hands to silence.
The circle of the day closes slowly,
and everything begins again.

Svenska

Dagens cirkel stängs långsamt,
utan dörrar, inget farväl.
Ljuset återvänder där det föddes,
Allt förblir som andetag.

En stol förblir under balkongen,
fortfarande varm i närvaro.
En hund tittar på den tomma vägen,
Som om han visste att han skulle komma tillbaka.

Rösterna bryts i glaset,
bara stegen kvar på träet.
Tiden ber inte om något,
bara för att ses igen.

Och när skuggan böjer sig på väggen,
På kvällen öppnar han sina händer för att tysta.
Dagens cirkel stängs långsamt,
Allt börjar igen.