Deutsch
Das Telefon hat geklingelt
tief in der Brust tut es weh
der kalte Boden
unter der Fußsohle
die Stimme bleibt
das Küchenlicht
brennt in der Nacht
der Geruch von Reis
bleibt noch zurück
ich sitze allein
der Kühlschrank
brummt leise
das Geräusch einer Schale
wenn sie meine Hand berührt
ist warm
trotzdem gehe ich weiter
trotzdem bleibe ich
ich lebe diesen Tag
die wahre Stärke
das bin ich
der Himmel im Fenster
wird heller
ohne die Stimme zu heben
lächle ich weiter
dem Morgen entgegen
Originaltext
ひびいた でんわ
むねの おくが いたむ
つめたい ゆか
あしの うらに
こえが のこる
だいどころ の ひが
よるに ともって
ごはんの におい
のこって いるね
ひとり すわるよ
れいぞうこ が
すこし うなってる
ちゃわんの おと
てに ふれると
あたたかい ね
それでも いく
それでも のこる
きょうを いきる
ほんとうの つよさ
これが わたし
まどの そらが
あかるく なってく
こえを あげずに
わらって ゆくよ
あしたへ むかう
English
The telephone rang
deep in my chest it hurts
the cold floor
under the sole
the voice remains
the kitchen light
glows in the night
the smell of rice
still lingers
I sit alone
the refrigerator
hums a little
the sound of a bowl
when it touches my hand
is warm
still I go on
still I remain
I live through today
the true strength
this is me
the sky in the window
grows brighter
without raising my voice
I go on smiling
toward tomorrow
Svenska
Telefonen ringde
djupt i bröstet gör det ont
det kalla golvet
mot fotsulan
rösten blir kvar
kökslampan
tänds i natten
doften av ris
ligger kvar
jag sitter ensam
kylskåpet
brummar lite
ljudet av en skål
när det rör vid handen
är varmt
ändå går jag
ändå stannar jag kvar
jag lever den här dagen
den verkliga styrkan
detta är jag
himlen i fönstret
blir ljusare
utan att höja rösten
ler jag vidare
mot morgondagen