English
Lai Châu - high pass at five in the morning
White mist, wind cutting the face like a knife
I open the shop, flashlight on my head
Broken bikes stop, customers cold and shivering
I smile - "let big sister fix it, you will warm up soon"
Hands black with oil, but the heart clean
A broken spark plug, a leaking tire
The customer asks "how long will it take, sister?"
I say "one glass of iced tea"
And the customer laughs - because it is true
Motorbikes of every kind, every kind of life
Some carry rice, some carry love
Some carry a whole dream down to town
I fix them all - because the road must go on
And people must reach their place
Noon burns, the pass is silent as death
I sit under a tree and eat a rice ball
An old customer returns, "thank you for yesterday, sister"
I nod - "the road is long, we will meet again"
And the wind carries the thanks far away
At dusk, the last motorbike leaves
I close the shop and lock the old padlock
Look down into the valley, clouds drifting slowly
Lai Châu is high, but the heart is low
Low enough to lift others up
When night falls, I sit outside in the yard
Hear distant engines, hear the wind
Tomorrow open again, repair again
Smile again, give iced tea again
Lai Châu is still here - and I am still here
Fixing bikes, fixing lives - in one rhythm
Original text
Lai Châu – đèo cao năm giờ sáng
Sương trắng, gió cắt mặt như dao
Tôi mở tiệm, đèn pin trên đầu
Xe hỏng dừng lại, khách lạnh run
Tôi cười – “để chị sửa, ấm lên ngay”
Tay đen dầu, nhưng lòng thì sạch
Cái bugi hỏng, cái lốp xì
Khách hỏi “mất bao lâu chị?”
Tôi nói “mất một ly trà đá”
Và khách cười – vì đúng thật
Xe máy đủ loại, đủ đời người
Có xe chở gạo, có xe chở yêu
Có xe chở cả giấc mơ xuống phố
Tôi sửa hết – vì đường phải đi
Và người phải đến nơi
Trưa nắng cháy, đèo im như chết
Tôi ngồi dưới bóng cây, ăn cơm nắm
Khách cũ quay lại, “cảm ơn chị hôm qua”
Tôi gật – “đường dài, còn gặp lại”
Và gió mang lời cảm ơn đi xa
Chiều tà, xe cuối cùng chạy
Tôi đóng tiệm, khóa ổ khóa cũ
Nhìn xuống thung lũng, mây trôi chậm
Lai Châu cao, nhưng lòng thì thấp
Thấp để nâng người khác lên
Khi đêm xuống, tôi ngồi ngoài sân
Nghe tiếng xe xa, tiếng gió
Ngày mai lại mở, lại sửa
Lại cười, lại cho trà đá
Lai Châu vẫn đây – và tôi vẫn đây
Sửa xe, sửa đời – cùng một nhịp
Svenska
Lai Châu - högt pass klockan fem på morgonen
Vit dimma, vind som skär ansiktet som en kniv
Jag öppnar verkstaden, ficklampa på huvudet
Trasiga motorcyklar stannar, kunder fryser och huttrar
Jag ler - "låt syster laga, ni blir snart varma"
Händerna svarta av olja, men hjärtat rent
Ett trasigt tändstift, ett punkterat däck
Kunden frågar "hur lång tid tar det, syster?"
Jag säger "som ett glas iste"
Och kunden skrattar - för det är sant
Motorcyklar av alla slag, hela liv på två hjul
En del bär ris, en del bär kärlek
En del bär hela drömmen ner till staden
Jag lagar allt - för vägen måste fortsätta
Och människan måste komma fram
Middagssolen bränner, passet är tyst som dött
Jag sitter i trädskuggan och äter risboll
En gammal kund kommer tillbaka, "tack för i går, syster"
Jag nickar - "vägen är lång, vi ses igen"
Och vinden bär tacket långt bort
I skymningen kör den sista motorcykeln iväg
Jag stänger verkstaden, låser det gamla låset
Ser ner mot dalen, molnen driver långsamt
Lai Châu är högt, men hjärtat är lågt
Lågt nog att lyfta andra
När natten faller sitter jag ute på gården
Hör avlägsna motorer, hör vinden
I morgon öppna igen, laga igen
Le igen, bjuda på iste igen
Lai Châu är kvar här - och jag är kvar här
Laga motorcyklar, laga liv - i samma takt
