← Retour à Београд кровна тераса ноћу
Београд кровна тераса ноћу — Београд кровна тераса ноћу
Morceau 01 · Београд кровна тераса ноћу · Lundberg Selection

Београд кровна тераса ноћу

Page du morceau · Album · Lundberg Selection

Spotify · Београд кровна тераса ноћу
Français

[Couplet 1]
Le toit sent le goudron et la pluie d'avant-hier soir
tout en bas, les tramways tintent comme une vieille horloge
j'allume une cigarette, la fumée monte vers le ciel
noir comme l'asphalte après l'orage
je n'attends rien

[Couplet 2]
Depuis le pont de Branko les lumières tremblent
comme si quelqu'un envoyait des signaux que personne ne reçoit
dans ma poche le téléphone se tait depuis trois jours
personne n'appelle
personne n'a besoin d'appeler non plus

[Couplet 3]
À côté de moi se tient une chaise vide
toujours au même endroit que l'an dernier
le vent la tourne un peu
comme si quelqu'un avait bougé.
Mais personne.

[Couplet 4]
La ville respire en bas, lourde et lente
quelqu'un crie dans la rue, quelqu'un rit
j'écoute cela comme une station de radio que j'ai oublié d'éteindre
je ne change pas de fréquence
j'écoute seulement

[Couplet 5]
La cigarette se consume toute seule
la cendre tombe sur le sol de béton
comme une neige qui tombe rarement ici
je ne l'éteins pas
qu'elle brûle jusqu'au bout

[Couplet 6]
Le ciel au-dessus de la Save est rouge de néon
comme si la ville saignait en silence
je reste là
je ne descends pas
pas encore

[Outro]
La porte de la terrasse grince quand je la ferme
la ville reste en bas
je reste en haut
nous sommes tous deux à notre place
nous sommes tous deux seuls
et cela suffit

Texte original

[Strofa 1]
Krov miriše na katran i na kišu od preksinoć
daleko dole tramvaji zveckaju kao stari sat
upalim cigaretu, dim se diže ka nebu
koje je crno kao asfalt posle oluje
ništa ne očekujem

[Strofa 2]
Sa Brankovog mosta svetla trepere
kao da neko šalje signale koje niko ne prima
u džepu mi telefon ćuti već tri dana
ne zove niko
ne treba ni da zove

[Strofa 3]
Pored mene stoji prazna stolica
još uvek na istom mestu gde je bila prošle godine
vetar je okreće malo
kao da se neko pomerio.
Ali niko.

[Strofa 4]
Grad diše dole, teško i sporo
neko viče na ulici, neko se smeje
ja slušam to kao radio stanicu koju sam zaboravio da isključim
ne menjam frekvenciju
samo slušam

[Strofa 5]
Cigareta dogoreva sama
pepeo pada na betonski pod
kao sneg koji ovde retko padne
ja ga ne gasim
neka dogori do kraja

[Strofa 6]
Nebo iznad Save je crveno od neona
kao da grad krvari tiho
ja stojim tu
ne idem dole
još uvek ne idem

[Outro]
Vrata terase škripe kad ih zatvaram
grad ostaje dole
ja ostajem gore
oba smo na svom mestu
oba smo sama
i to je dovoljno

English

[Verse 1]
The roof smells of tar and rain from the night before last
far below, trams rattle like an old clock
I light a cigarette, smoke rises toward the sky
black as asphalt after a storm
I expect nothing

[Verse 2]
From Branko's Bridge the lights flicker
as if someone were sending signals no one receives
in my pocket the phone has been silent for three days
no one calls
no one needs to call either

[Verse 3]
Beside me stands an empty chair
still in the same place it was last year
the wind turns it a little
as if someone had shifted.
But no one.

[Verse 4]
The city breathes below, heavy and slow
someone shouts in the street, someone laughs
I listen as to a radio station I forgot to turn off
I do not change the frequency
I only listen

[Verse 5]
The cigarette burns down by itself
ash falls on the concrete floor
like snow that rarely falls here
I do not put it out
let it burn to the end

[Verse 6]
The sky above the Sava is red with neon
as if the city were bleeding quietly
I stand there
I do not go down
not yet

[Outro]
The terrace door creaks when I close it
the city stays below
I stay above
we are both in our place
we are both alone
and that is enough

Svenska

[Vers 1]
Taket luktar tjära och regn från förrgår natt
långt där nere rasslar spårvagnarna som en gammal klocka
jag tänder en cigarett, röken stiger mot himlen
svart som asfalt efter oväder
jag väntar mig ingenting

[Vers 2]
Från Brankos bro flimrar ljusen
som om någon sänder signaler som ingen tar emot
i fickan har telefonen varit tyst i tre dagar
ingen ringer
ingen behöver ringa heller

[Vers 3]
Bredvid mig står en tom stol
fortfarande på samma plats där den stod förra året
vinden vrider den lite
som om någon hade flyttat sig.
Men ingen.

[Vers 4]
Staden andas där nere, tungt och långsamt
någon ropar på gatan, någon skrattar
jag lyssnar som på en radiostation jag glömt att stänga av
jag byter inte frekvens
jag lyssnar bara

[Vers 5]
Cigaretten brinner ner av sig själv
aska faller på betonggolvet
som snö som sällan faller här
jag släcker den inte
låt den brinna till slutet

[Vers 6]
Himlen över Sava är röd av neon
som om staden blödde tyst
jag står där
jag går inte ner
inte än

[Outro]
Terrassdörren gnisslar när jag stänger den
staden stannar där nere
jag stannar här uppe
vi är båda på vår plats
vi är båda ensamma
och det räcker