日本語
午前三時、湾はまだ真っ黒だ
私は木の舟をこいで海へ出る
古い網、油の灯がかすかに揺れる
波が舟べりをそっと打つ
網を下ろし、黙って待つ
小さな魚が数匹だけ
引き上げて、月を見る
欠けた月 - 網も同じ
父もかつてここで漁をした
九七年、沖で失われた
私は今も下ろし、今も待つ
この網が父の手の代わりになる
昼の陽が雲を抜ける
島影に座り、握り飯を食べる
魚の匂いに塩が混じる
しょっぱい - 人生のように
夕方、船着き場へ戻る、魚は少ない
妻は戸口で待ち、何も聞かない
私は魚の金を渡す
少ない - でも足りる
夜が下り、湾は眠る
舟に横たわり、岩の息を聞く
明日も早く、また網を下ろす
湾はまだ深い - 私はまだこぐ
原文
Ba giờ sáng, vịnh còn tối đen
Tôi chèo thuyền gỗ ra khơi
Mạng cũ, đèn dầu leo lét
Tiếng sóng vỗ nhẹ mạn thuyền
Buông lưới, chờ trong im lặng
Chỉ có vài con cá nhỏ
Tôi kéo lên, nhìn trăng
Trăng khuyết – lưới cũng vậy
Cha tôi từng đánh cá chỗ này
Mất ngoài khơi năm chín bảy
Tôi vẫn buông, vẫn chờ
Lưới này thay tay ông
Trưa nắng xuyên qua mây
Tôi ngồi bóng đảo, ăn cơm nắm
Mùi cá tanh lẫn mùi muối
Mặn – như đời
Chiều về bến, cá ít
Vợ chờ ở cửa, không hỏi
Tôi đưa tiền bán cá
Ít – nhưng đủ
Đêm xuống, vịnh ngủ
Tôi nằm thuyền, nghe đá thở
Ngày mai lại sớm, lại buông
Vịnh vẫn sâu – tôi vẫn chèo
English
Three in the morning, the bay is still black
I row the wooden boat out to sea
Old net, oil lamp flickering
waves tap the side of the boat
I cast the net, wait in silence
only a few small fish
I pull it up and look at the moon
a crescent moon - the net the same
my father once fished this place
lost offshore in ninety-seven
I still cast, still wait
this net replaces his hands
noon sun cuts through cloud
I sit in the island shade, eating rice balls
the smell of fish mixed with salt
salty - like life
evening at the dock, few fish
my wife waits at the door, does not ask
I give her the fish money
little - but enough
night falls, the bay sleeps
I lie in the boat and hear the rocks breathe
tomorrow early again, again I cast
the bay is still deep - I still row
Svenska
Tre på morgonen är viken ännu svart
jag ror träbåten ut mot havet
Gammalt nät, oljelampa flämtar
vågorna slår mjukt mot båtsidan
jag lägger ut nätet, väntar i tystnad
bara några små fiskar
jag drar upp och ser på månen
en skära - nätet likadant
min far fiskade en gång här
försvann utanför kusten nittiosju
jag lägger fortfarande ut, väntar fortfarande
det här nätet ersätter hans händer
middagssolen skär genom moln
jag sitter i öns skugga och äter risbollar
lukten av fisk blandad med salt
salt - som livet
kväll vid bryggan, få fiskar
min fru väntar vid dörren, frågar inget
jag ger henne pengarna från fisken
lite - men nog
natten faller, viken sover
jag ligger i båten och hör stenarna andas
i morgon tidigt igen, lägger ut igen
viken är fortfarande djup - jag ror fortfarande
