日本語
冷たい空気が
朝の中へ広がる。
昨日の言葉が
窓ガラスに残り
霜となってにじむ。
息を吐けば
白い霧になる。
手のひらの上で
消えていく温もりと
記憶が残る。
街角で
猫のまなざしも
寒さの中に
温もりを探し、
互いを見つめる。
雨のささやきが
木の枝を揺らす。
落ちてくるしずくが
空気へしみこみ、
すべてが生き返る。
冷たい夜明けも
私たちと一緒にいる。
この瞬間の中で
温もりは温もりとして
息の中にある。
原文
차가운 공기 가
펼쳐진 아침 에 ·
유리 창 에 남 은
어제 의 말들 이
서리 로 번지 고
호흡 이 나오면
하얀 안개 되 고 ·
손바닥 위 에서
사라지 는 온기 와
기억 이 머문다
거리 구석 에서
고양이 눈빛 도 ·
차가움 속 에서
따뜻함 을 찾 고
서로 를 바라 보 네
비 의 속삭임 이
나뭇가지 흔들 고 ·
떨어지 는 물방울
공기 속 에 스며 들어
모든 게 살아 난다
차가운 새벽 도
우리 와 함께 야 ·
이 순간 속 에서
따뜻함 은 온기 가
숨속에있네
English
Cold air
opens across the morning.
Words from yesterday
remain on the window glass
and spread into frost.
When breath comes out
it turns to white mist.
In the palm of the hand
the disappearing warmth
stays with the memory.
At the street corner
even the cat’s eyes
search for warmth
inside the cold,
and we look at each other.
The whisper of rain
shakes the branches.
Falling drops
seep into the air,
and everything comes alive again.
Even the cold dawn
is here with us.
Inside this moment
warmth remains as warmth
within the breath.
Svenska
Den kalla luften
breder ut sig i morgonen.
Orden från i går
ligger kvar på glaset
och blir till frost.
När andedräkten kommer ut
blir den vit dimma.
I handflatan
stannar värmen som försvinner
tillsammans med minnet.
I gatuhörnet
söker också kattens blick
efter värme
mitt i kylan,
och vi ser på varandra.
Regnets viskning
skakar trädgrenarna.
Dropparna som faller
går in i luften,
och allt får liv igen.
Också den kalla gryningen
är här tillsammans med oss.
I detta ögonblick
finns värmen som värme
inne i andetaget.
