한국어
한낮의 빛
조용히 떨어진다
길 위의 그림자가
천천히 길어진다
그것으로 충분하다
나무 아래에서
누군가 쉰다
손을 들면
구름이 지나간다
하늘이 있다
먼 목소리
들리는 것 같다
웃음소리
그것만으로
마음이 따뜻하다
바람이 불고
잎이 떨어진다
플라타너스 잎이
흩날리며 떨어진다
그것이 삶이다
생각이 흔들리고
빛에 녹아든다
말은 필요 없다
삶이 부른다
한낮의 도시에서
밤을 생각한다
아무 말 없이
하지만 나는
살아 있다
원문
ひる の ひかり
しずか に おちる
みち に かげ が
ゆっくり のびる
それ で いい
き の した で
ひと が やすむ
て を あげれば
くも が とぶ
そら が ある
とおく の こえ
きこえる き が する
わらい の おと
それ だけ で
こころ が あたたかい
かぜ が ふいて
は が おちる
プラタナス の は
まい おちる
それ が いのち
おもい が ゆれて
ひかり に とける
ことば いらず で いい
いのち が よぶ
ひる の まち で
よる を おもう
なに も いわず
でも わたし は
いきて いる よ
English
Midday light
falls quietly
shadows on the road
stretch slowly
that is enough
under the tree
someone rests
if I raise my hand
clouds drift by
the sky is there
a distant voice
seems to be heard
the sound of laughter
only that
warms the heart
wind blows
leaves fall
plane tree leaves
flutter down
that is life
thoughts sway
dissolving into light
no words are needed
life calls
in the midday town
I think of night
without saying anything
but I
am alive
Svenska
Middagsljuset
faller stilla
på vägen ligger skuggor
sträcker sig långsamt
det räcker
under trädet
vilar någon
om jag lyfter handen
driver moln förbi
himlen finns
en avlägsen röst
känns som om den hörs
ljudet av skratt
bara det
värmer hjärtat
vinden blåser
löv faller
platanens blad
faller virvlande
det är liv
tankarna svajar
löses upp i ljuset
ord behövs inte
livet ropar
i middagsstaden
tänker jag på natten
utan att säga något
men jag
lever
