Deutsch
Strophe 1
Die Flut nahm, was mir gehörte
leeres Netz, Sonne brennt im Gesicht
Das Meer fragte nicht, ob ich es brauchte
es nahm nur, als sagte es "morgen gibt es mehr"
und ich blicke weiter auf den leeren Horizont
Strophe 2
Ich steige von der Jangada, den Körper salzig
Fuß im heißen Sand, das Netz auf der Schulter
Die Frau wartet an der Tür der Hütte auf mich
mit dem Kind im Arm und einem Blick, der nicht klagt
weil wir schon gelernt haben zu warten
Strophe 3
Der Kunde kommt und verlangt frischen Fisch
ich zeige das Netz: "heute hatte das Meer frei"
Er lacht, ich lache, wir verstehen
ich bezahle ein Bier mit dem, was von gestern übrig blieb
und das Meer lacht draußen schon über mich
Strophe 4
Wenn die Sonne fällt, entzünde ich das Feuer am Strand
gegrillte Krabbe, leeres Gerede
Der Junge fragt, ob es morgen Fisch gibt
ich sage "gibt es, mein Sohn, das Meer kommt immer zurück"
denn das Meer ist wie das Leben: es geht und kommt
Strophe 5
Der Mond steigt rund in den Himmel von Recife
Die Flut beginnt sich wieder zu füllen
Ich nehme die Gitarre, spiele langsam einen Ijexá
Die Frau tanzt mit dem Kind im Arm
und wir vergessen, dass das Netz leer war
Strophe 6
Morgen kehre ich vor der Sonne zum Meer zurück
mit demselben Netz, demselben Boot, demselben Mann
Das Meer kann wieder alles nehmen
doch solange ich diesen Ijexá in der Brust habe
werde ich immer einen Grund haben zurückzukehren
Originaltext
Verso 1
A maré levou o que era meu
Rede vazia, sol queimando a cara
O mar não perguntou se eu precisava
Só levou, como quem diz “amanhã tem mais”
E eu fico olhando o horizonte vazio
Verso 2
Desço da jangada com o corpo salgado
Pé na areia quente, rede no ombro
A mulher me espera na porta da barraca
Com o filho no colo e o olhar que não reclama
Porque a gente já aprendeu a esperar
Verso 3
O freguês chega pedindo peixe fresco
Eu mostro a rede – “hoje o mar tava de folga”
Ele ri, eu rio, a gente entende
Pago uma cerveja com o que sobrou de ontem
E o mar já tá rindo de mim lá fora
Verso 4
Quando o sol cai, acendo o fogo na praia
Churrasco de siri, conversa fiada
O menino pergunta se amanhã tem peixe
Eu digo “tem, meu filho, o mar sempre volta”
Porque o mar é como a vida – vai e vem
Verso 5
A lua sobe redonda no céu de Recife
A maré começa a encher de novo
Eu pego o violão, toco um ijexá devagar
A mulher dança com o filho no colo
E a gente esquece que a rede tava vazia
Verso 6
Amanhã eu volto pro mar antes do sol
Com a mesma rede, o mesmo barco, o mesmo homem
O mar pode levar tudo outra vez
Mas enquanto eu tiver esse ijexá no peito
Eu sempre vou ter motivo pra voltar
English
Verse 1
The tide took what was mine
empty net, sun burning my face
The sea did not ask if I needed it
it only took, as if saying "tomorrow there is more"
and I keep looking at the empty horizon
Verse 2
I climb down from the jangada with my body salted
foot on hot sand, net on my shoulder
The woman waits for me at the door of the stall
with the child in her arms and a look that does not complain
because we have already learned to wait
Verse 3
The customer arrives asking for fresh fish
I show the net: "today the sea was taking the day off"
He laughs, I laugh, we understand
I pay for a beer with what was left from yesterday
and the sea is already laughing at me outside
Verse 4
When the sun falls, I light the fire on the beach
grilled crab, idle talk
The boy asks if there will be fish tomorrow
I say "there will, my son, the sea always returns"
because the sea is like life: it comes and goes
Verse 5
The moon rises round in the sky of Recife
The tide begins to fill again
I pick up the guitar, play an ijexá slowly
The woman dances with the child in her arms
and we forget that the net was empty
Verse 6
Tomorrow I return to the sea before the sun
with the same net, the same boat, the same man
The sea may take everything once again
but as long as I have this ijexá in my chest
I will always have a reason to return
Svenska
Vers 1
Tidvattnet tog det som var mitt
tomt nät, sol som bränner ansiktet
Havet frågade inte om jag behövde det
det tog bara, som om det sa "i morgon finns mer"
och jag fortsätter se mot den tomma horisonten
Vers 2
Jag kliver ner från jangadan med saltad kropp
fot i het sand, nätet på axeln
Kvinnan väntar vid dörren till strandståndet
med barnet i famnen och en blick som inte klagar
för vi har redan lärt oss att vänta
Vers 3
Kunden kommer och ber om färsk fisk
Jag visar nätet: "i dag hade havet ledigt"
Han skrattar, jag skrattar, vi förstår
Jag betalar en öl med det som blev kvar från i går
och havet skrattar redan åt mig där ute
Vers 4
När solen faller tänder jag elden på stranden
grillad krabba, tomprat
Pojken frågar om det finns fisk i morgon
Jag säger "det finns, min son, havet kommer alltid tillbaka"
för havet är som livet: det går och kommer
Vers 5
Månen stiger rund på Recifes himmel
Tidvattnet börjar fyllas igen
Jag tar gitarren, spelar en långsam ijexá
Kvinnan dansar med barnet i famnen
och vi glömmer att nätet var tomt
Vers 6
I morgon återvänder jag till havet före solen
med samma nät, samma båt, samma man
Havet kan ta allt en gång till
men så länge jag har denna ijexá i bröstet
kommer jag alltid ha skäl att återvända
