← Zurück zu 새벽의 숨결
저녁 바람 — 새벽의 숨결
Song 13 · 새벽의 숨결 · Lundberg Selection

저녁 바람

Songseite · Album · Lundberg Selection

Spotify · 새벽의 숨결
Deutsch

Der Abendwind weht herein,
streift trockene Blätter,
wischt die Regentropfen fort
und schafft langsam
einen Ort der Stille.

Die Wolken am Himmel lösen sich,
Sternenlicht sickert ein,
verstreute Wunden
werden vom Wind getragen
und fließen weit fort.

Die Straßenschatten werden länger,
auch das Herz dehnt sich.
Einsamkeit und Schatten
lehnen sich leise an
und sinken weich ein.

Auch die Verlassenheit wird ausgelöscht,
auch die Kälte schmilzt herab.
An deinen Atem gelehnt
ruhen wir gemeinsam aus
und breiten uns als Wärme aus.

Im Abendwind
versuche ich, alles loszulassen.
Es zerstreut sich und sickert ein,
blüht wieder auf
und bleibt hier, jetzt.

Originaltext

저녁 바람 불어 와
마른 잎 스치 며
빗방울 닦아 내 고
고요 의 자리
천천히 만들 네

하늘 구름 걷히 고
별빛 이 스며 들 고
흩어진 상처 들
바람 에 실려
멀리 흘러 가 네

거리 그림자 길어 지 고
마음 도 늘어 나 며
외로움 도 그늘 도
조용히 기대 어
부드럽게 스며 네

쓸쓸함 도 지워 지 고
차가움 도 녹아 내 리 며
네 숨결 에 기대 어
함께 쉬어 가
온기 로 번지 네

저녁 바람 속 에서
모든 것 놓 아 보 네
흩어 지고 스며 들 고
다시 피어 나
지금 여기 머물 러

English

The evening wind blows in,
brushing dry leaves,
wiping away the raindrops
and slowly making
a place for quiet.

Clouds clear from the sky,
starlight seeps in,
scattered wounds
are carried by the wind
and drift far away.

Street shadows lengthen,
and the heart stretches too.
Loneliness and shade
lean quietly close
and softly seep in.

Even loneliness is erased,
even coldness melts down.
Leaning on your breath,
we rest together
and spread as warmth.

Inside the evening wind
I try letting everything go.
It scatters and seeps in,
blooms again
and stays here, now.

Svenska

Kvällsvinden blåser in,
stryker förbi torra löv,
torkar bort regndropparna
och skapar långsamt
en plats för stillhet.

Molnen skingras på himlen,
stjärnljuset sipprar in,
spridda sår
bärs av vinden
och flyter långt bort.

Gatans skuggor blir längre,
också hjärtat sträcks ut.
Ensamhet och skugga
lutar sig tyst intill
och sjunker mjukt in.

Också ödsligheten suddas ut,
också kylan smälter ner.
Lutad mot din andedräkt
vilar vi tillsammans
och breder ut oss som värme.

I kvällsvinden
prövar jag att släppa allt.
Det skingras och sjunker in,
blommar upp igen
och stannar här, nu.