← Retour à 새벽의 숨결
저녁 바람 — 새벽의 숨결
Morceau 13 · 새벽의 숨결 · Lundberg Selection

저녁 바람

Page du morceau · Album · Lundberg Selection

Spotify · 새벽의 숨결
Français

Le vent du soir entre,
effleure les feuilles sèches,
essuie les gouttes de pluie
et fait lentement
une place au calme.

Les nuages se dégagent du ciel,
la lumière des étoiles s’infiltre,
les blessures dispersées
sont portées par le vent
et s’éloignent.

Les ombres de la rue s’allongent,
le cœur s’étire aussi.
La solitude et l’ombre
s’appuient doucement
et s’infiltrent avec douceur.

Même le vide s’efface,
même le froid fond.
Appuyés sur ton souffle,
nous nous reposons ensemble
et nous répandons en chaleur.

Dans le vent du soir
j’essaie de tout lâcher.
Cela se disperse et s’infiltre,
refleurit
et demeure ici, maintenant.

Texte original

저녁 바람 불어 와
마른 잎 스치 며
빗방울 닦아 내 고
고요 의 자리
천천히 만들 네

하늘 구름 걷히 고
별빛 이 스며 들 고
흩어진 상처 들
바람 에 실려
멀리 흘러 가 네

거리 그림자 길어 지 고
마음 도 늘어 나 며
외로움 도 그늘 도
조용히 기대 어
부드럽게 스며 네

쓸쓸함 도 지워 지 고
차가움 도 녹아 내 리 며
네 숨결 에 기대 어
함께 쉬어 가
온기 로 번지 네

저녁 바람 속 에서
모든 것 놓 아 보 네
흩어 지고 스며 들 고
다시 피어 나
지금 여기 머물 러

English

The evening wind blows in,
brushing dry leaves,
wiping away the raindrops
and slowly making
a place for quiet.

Clouds clear from the sky,
starlight seeps in,
scattered wounds
are carried by the wind
and drift far away.

Street shadows lengthen,
and the heart stretches too.
Loneliness and shade
lean quietly close
and softly seep in.

Even loneliness is erased,
even coldness melts down.
Leaning on your breath,
we rest together
and spread as warmth.

Inside the evening wind
I try letting everything go.
It scatters and seeps in,
blooms again
and stays here, now.

Svenska

Kvällsvinden blåser in,
stryker förbi torra löv,
torkar bort regndropparna
och skapar långsamt
en plats för stillhet.

Molnen skingras på himlen,
stjärnljuset sipprar in,
spridda sår
bärs av vinden
och flyter långt bort.

Gatans skuggor blir längre,
också hjärtat sträcks ut.
Ensamhet och skugga
lutar sig tyst intill
och sjunker mjukt in.

Också ödsligheten suddas ut,
också kylan smälter ner.
Lutad mot din andedräkt
vilar vi tillsammans
och breder ut oss som värme.

I kvällsvinden
prövar jag att släppa allt.
Det skingras och sjunker in,
blommar upp igen
och stannar här, nu.