Español
Por la mañana abro el invernadero
la niebla aún queda en el vidrio delgado
camino entre filas de tomateras jóvenes
hojas mojadas rozan la mano
el día empieza despacio
El agua gotea por tubos de plástico
ajusto la válvula para que sea pareja
cada fila de plantas tiene su respiración
no rápida
sin prisa
La luz entra por el techo
lo bastante tibia
ato una rama débil
mantengo la planta derecha
en el viento leve
El mediodía sube poco a poco
me siento bajo la sombra del plástico
como arroz frío
oigo correr el agua
como alguien que llama desde lejos
Por la tarde pasan clientes
preguntan "a cuánto el kilo de tomates"
peso, entrego, no digo mucho
ellos se van
el olor de las hojas queda
Cuando se cierra la puerta
miro las filas quietas
mañana volveré a abrir
volveré a regar, volveré a atar
y las plantas siguen creciendo
Texto original
Sáng mở cửa nhà kính
sương còn đọng trên kính mỏng
tôi bước giữa hàng cà chua non
lá ướt chạm tay
ngày bắt đầu chậm
Nước nhỏ giọt theo ống nhựa
tôi chỉnh van cho đều
mỗi hàng cây một nhịp thở
không nhanh
không vội
Ánh sáng lọt qua mái
đủ ấm
tôi buộc lại cành yếu
giữ cho cây đứng thẳng
trong gió nhẹ
Trưa lên từ từ
tôi ngồi dưới bóng nilon
ăn cơm nguội
nghe tiếng nước chảy
như ai gọi xa
Chiều khách ghé qua
hỏi “cà chua bao nhiêu ký”
tôi cân, đưa, không nói nhiều
họ đi rồi
mùi lá vẫn còn
Khi cửa đóng lại
tôi nhìn hàng cây yên
ngày mai lại mở
lại tưới, lại buộc
và cây vẫn lớn
English
In the morning I open the greenhouse
mist still clings to the thin glass
I walk between rows of young tomato plants
wet leaves touch my hand
the day begins slowly
Water drips through plastic pipes
I set the valve evenly
each row of plants has its own breath
not fast
not hurried
Light slips through the roof
warm enough
I tie back a weak branch
keep the plant standing straight
in the light wind
Noon rises slowly
I sit in the shade of plastic
eat cold rice
hear water running
like someone calling from far away
In the afternoon customers stop by
ask "how much are tomatoes per kilo"
I weigh, hand them over, do not say much
they leave
the smell of leaves remains
When the door closes
I look at the quiet rows
tomorrow I will open again
water again, tie again
and the plants keep growing
Svenska
På morgonen öppnar jag växthuset
dimman ligger kvar på det tunna glaset
jag går mellan rader av unga tomatplantor
våta blad rör vid handen
dagen börjar långsamt
Vatten droppar genom plaströren
jag justerar ventilen jämnt
varje rad plantor har sin andning
inte snabb
inte bråttom
Ljuset tränger genom taket
tillräckligt varmt
jag binder upp en svag gren
håller plantan rak
i den lätta vinden
Middagen kommer sakta
jag sitter i skuggan av plasten
äter kallt ris
hör vattnet rinna
som någon som ropar långt borta
På eftermiddagen kommer kunder förbi
frågar "hur mycket kostar tomaterna per kilo"
jag väger, räcker över, säger inte mycket
de går
doften av blad är kvar
När dörren stängs
ser jag på de stilla raderna
i morgon öppnar jag igen
vattnar igen, binder igen
och plantorna fortsätter växa