Español
En el viento de la calle
estoy solo.
Los alientos que pasan
se extienden como ritmo,
y sube la tibieza.
Los pasos continúan
por la calle.
Sin palabras fluyen
los alientos de cada uno
en la misma veta.
Aun sin mirarnos
vamos conociéndonos.
La veta fina del día
se filtra en el aire
y se une en una.
En la tarde que fluye
se instala la calma.
Toda soledad
se derrite en la luz,
y el camino se abre.
La gente pasa fluyendo
y yo también permanezco.
Todos estos instantes
fluyen juntos como uno,
y aquí empieza a aclarar.
Texto original
거리 의 바람 속
나 홀로 서 있 네 ·
스치는 숨 들
리듬 처럼 번지 고
온기 가 올라 네
발걸음 이어 져
거리 를 지나 며 ·
말 없이 흐르는
서로 의 숨결 이
같은 결 로 번지 네
눈 맞춤 없이 도
서로 를 알아 가 ·
낮 의 미세한 결
공기 속 스며 들 고
하나 로 이어 지 네
흐르는 오후 에
고요 가 자리 잡 아 ·
모든 외로움
빛 속 에 녹아 가
길 이 열리 네
사람 들 흐르 고
나 또한 머물 러 ·
이 모든 순간
하나 되어 흐르 고
여기 밝아 오 네
English
In the street wind
I stand alone.
Passing breaths
spread like rhythm,
and warmth rises.
Footsteps continue
through the street.
Wordlessly flowing,
each other’s breath
spreads in the same grain.
Even without eye contact
we come to know each other.
The fine grain of day
seeps into the air
and joins as one.
In the flowing afternoon
quiet settles in.
Every loneliness
melts inside the light,
and the road opens.
People flow past
and I remain too.
All these moments
flow together as one,
and here it grows bright.
Svenska
I gatans vind
står jag ensam.
Andetag som stryker förbi
breder ut sig som rytm,
och värmen stiger.
Stegen fortsätter
genom gatan.
Utan ord flyter
varandras andetag
ut i samma ådring.
Även utan ögonkontakt
lär vi känna varandra.
Dagens fina ådring
sipprar in i luften
och binds till ett.
I den flytande eftermiddagen
slår stillheten sig ner.
All ensamhet
smälter i ljuset,
och vägen öppnar sig.
Människor flyter förbi
och också jag stannar.
Alla dessa ögonblick
flyter samman till ett,
och här ljusnar det.
