← Retour à Η Οδός Της Ησυχίας
Η Νύχτα Φυλάει Τα Όνειρα — Η Οδός Της Ησυχίας
Morceau 08 · Η Οδός Της Ησυχίας · Lundberg Selection

Η Νύχτα Φυλάει Τα Όνειρα

Page du morceau · Album · Lundberg Selection

Spotify · Η Οδός Της Ησυχίας
Français

La nuit marche sur les toits,
Il garde les ombres prudentes.
La lune touche les fenêtres,
Comme une main qui ne se réveille pas.

Une lumière reste dans la cuisine,
L'horloge compte les respirations, pas le temps.
En dehors des arbres murmurent lentement,
Comme des pensées qui n'ont pas besoin de mots.

Un chat traverse la rue,
Les roues tournent sans son.
Tout est là sans montrer,
Et la nuit garde les rêves.

Quelque part, un silence radio,
une vieille voix rit comme un enfant.
Le ciel se brise des étoiles,
Et je laisse dormir me trouver.

Texte original

Η νύχτα περπατά στις ταράτσες,
κρατά τις σκιές με προσοχή.
Το φεγγάρι ακουμπά στα τζάμια,
σαν χέρι που ξέρει να μην ξυπνά.

Ένα φως μένει στην κουζίνα,
το ρολόι μετράει ανάσες, όχι χρόνο.
Έξω τα δέντρα ψιθυρίζουν σιγά,
όπως οι σκέψεις που δεν χρειάζονται λόγια.

Μια γάτα διασχίζει τον δρόμο,
οι ρόδες γυρίζουν χωρίς ήχο.
Όλα είναι εδώ, χωρίς να φαίνονται,
κι η νύχτα φυλάει τα όνειρα.

Κάπου ένα ραδιόφωνο σιγοπαίζει,
μια παλιά φωνή γελά σαν παιδί.
Ο ουρανός ραγίζει από αστέρια,
κι εγώ αφήνω τον ύπνο να με βρει.

English

The night walks on the rooftops,
He keeps the shadows careful.
The moon touches the windows,
Like a hand that knows not to wake up.

One light stays in the kitchen,
The clock counts breaths, not time.
Outside the trees whisper slowly,
Like thoughts that don't need words.

A cat crosses the street,
The wheels turn without sound.
Everything's here without showing,
And the night guards the dreams.

Somewhere a radio silences,
an old voice laughs like a child.
The sky breaks from stars,
And I let sleep find me.

Svenska

Natten går på taket,
Han håller skuggorna försiktiga.
Månen rör vid fönstren,
Som en hand som inte vet att vakna.

Ett ljus stannar i köket,
Klockan räknar andetag, inte tid.
Utanför träden viskar långsamt,
Som tankar som inte behöver ord.

En katt korsar gatan,
Hjulen vänder sig utan ljud.
Allt är här utan att visa,
Natten vaktar drömmarna.

någonstans en radio tystnader,
En gammal röst skrattar som ett barn.
Himlen bryts från stjärnor,
Och jag lät sova hitta mig.