← Torna a 새벽의 숨결
밤의 끝, 새벽의 숨결 — 새벽의 숨결
Brano 20 · 새벽의 숨결 · Lundberg Selection

밤의 끝, 새벽의 숨결

Pagina del brano · Album · Lundberg Selection

Spotify · 새벽의 숨결
Italiano

Le onde della notte arrivano
e avvolgono la città.
Frammenti di luce tremano,
dentro un battito quieto,
e il respiro si sveglia.

I passi rallentano,
anche il cuore si riposa.
La solitudine si impregna
e si appoggia al vento,
e scorriamo insieme.

Le insegne al neon si diffondono
e penetrano nei vetri.
I sogni di ciascuno
nuotano nella notte
e si uniscono come luce.

Il respiro della notte profonda
va verso il cielo.
I pesi vengono deposti,
un sussurro dentro l’onda,
l’alba si avvicina.

Sul bordo della fine della notte
io rimango.
I confini scompaiono,
la luce che respira e io,
qui e adesso, siamo interi.

Testo originale

밤의 파도 밀려와
도시 를 감싸 네
빛 조각 흔들리 며
고요 한 박자 속
숨 결 이 깨어 나 네

발 걸음 느려 지 고
마음 도 쉬 어 와
외로움젖어들고
바 람 에 기대 어
함께흘러가네

네온사인번지며
유 리 창 스며 들 고
각자의꿈들이
밤 을 헤엄 치 며
빛 으 로 이어 지 네

깊 은 밤 호흡 은
하늘롤향해가
무 게 들 내려 놓 고
파 도 속 속삭 임
새벽이다가오네

밤의끝자리에
나는머물러서
경계들사라지고
숨쉬는빛과나
지금여기완전하네

English

Night waves roll in
and wrap the city.
Fragments of light tremble
inside a quiet beat,
and breath wakes.

Footsteps slow down,
the heart comes to rest too.
Loneliness seeps in
and leans against the wind,
and we drift together.

Neon signs blur out,
seeping into glass windows.
Each person’s dreams
swim through the night
and join as light.

The breath of deep night
moves toward the sky.
Weights are set down,
a whisper inside the wave,
dawn is drawing near.

At the edge of night
I remain.
Boundaries disappear,
the breathing light and I,
here and now, are whole.

Svenska

Nattens vågor sköljer in
och omsluter staden.
Ljusskärvor skälver,
i en stilla takt
vaknar andedräkten.

Stegen blir långsammare,
också hjärtat kommer till vila.
Ensamheten sjunker in
och lutar sig mot vinden,
och vi flyter tillsammans.

Neonskyltarna flyter ut,
sipprar in i glasfönstren.
Var och ens drömmar
simmar genom natten
och knyts samman som ljus.

Den djupa nattens andetag
går mot himlen.
Tyngderna läggs ner,
en viskning i vågen,
gryningen närmar sig.

Vid nattens slutkant
stannar jag kvar.
Gränserna försvinner,
det andande ljuset och jag,
här och nu är vi hela.