← 戻る Người Trong Sương
Lang Biang – Cô gái H’mong bán thổ cẩm — Người Trong Sương
曲 05 · Người Trong Sương · Lundberg Selection

Lang Biang – Cô gái H’mong bán thổ cẩm

曲ページ · アルバム · Lundberg Selection

Spotify · Người Trong Sương
日本語

朝が山腹にゆっくり昇る
霧はまだ薄い
私は軒先に布を広げる
色は静かに横たわる
手が糸に触れる
一日が開く
スカーフが胸の近くに掛かる
温もりがそこに残る
私は一本一本の線をなでる
柔らかな糸
新しい布の匂い
すぐそばに
風が軽く通り過ぎる
色を揺らす
私は布の端を結ぶ
ゆっくり
目は模様を追う
急がずに
指はリズムを知っている
見なくてもいい
肩の力が抜ける
背筋はまっすぐ
私は日なたに立つ
ちょうどよく
客は来てまた去る
大声では呼ばない
一枚一枚の布が
一部を抱えている
私はたたみ
横に置く

原文

Sáng lên chậm trên sườn núi
sương còn mỏng
tôi trải vải trước hiên
màu nằm yên
tay chạm sợi
ngày mở ra
Khăn treo sát ngực
hơi ấm giữ lại
tôi vuốt từng đường
chỉ mềm
mùi vải mới
ở gần
Gió qua nhẹ
làm màu lay
tôi buộc mép vải
chậm
mắt theo hoa văn
không vội
Ngón tay quen nhịp
không cần nhìn
vai thả lỏng
lưng thẳng
tôi đứng trong nắng
vừa đủ
Khách đến rồi đi
không gọi lớn
mỗi tấm vải
giữ một phần
tôi gấp lại
đặt bên

English

Morning rises slowly on the mountainside
the mist is still thin
I spread cloth in front of the porch
the colors lie still
my hand touches the thread
the day opens
A scarf hangs close to the chest
warmth stays held there
I smooth each line
soft thread
the smell of new cloth
nearby
The wind passes lightly
makes the colors sway
I tie the edge of the cloth
slowly
my eyes follow the pattern
not in a hurry
Fingers know the rhythm
no need to look
shoulders loosen
back straight
I stand in the sun
just enough
Customers come and go
I do not call out loudly
each piece of cloth
holds a part
I fold it
set it beside me

Svenska

Morgonen stiger långsamt över bergssidan
dimman är ännu tunn
jag breder ut tyg framför verandan
färgerna ligger stilla
handen rör vid tråden
dagen öppnar sig
Duken hänger nära bröstet
värmen hålls kvar
jag stryker över varje linje
mjuk tråd
doften av nytt tyg
helt nära
Vinden går lätt förbi
får färgerna att vaja
jag knyter tygkanten
långsamt
blicken följer mönstret
utan brådska
Fingrarna kan rytmen
behöver inte se
axlarna slappnar av
ryggen rak
jag står i solen
lagom mycket
Kunder kommer och går
jag ropar inte högt
varje tygstycke
bär en del
jag viker ihop det
lägger det bredvid