Português
O cheiro do café
vem da janela
sobre a mesa
duas xícaras
repousam em silêncio
o som de uma página virada
uma colher toca a porcelana
gente caminha lá fora
as sombras se alongam
o tempo fica macio
um riso antigo
ressoa na lembrança
os olhos não se encontram
o coração continua
e isso basta
a luz da tarde
enche o vidro
ninguém diz
mas agora está quente
porque este lugar existe
Texto original
コーヒーのかおりが
まどからただよう
テーブルのうえ
ふたつのカップ
しずかにあるね
ページをめくるおと
スプーンがふれるよ
そとをあるくひと
かげがのびてく
じかんがやわらかく
むかしのわらいごえ
おもいにひびくね
めはあわせない
こころはつづく
それでいいんだよ
ひるのひかりが
ガラスにあふれ
だれもいわないけど
いまがあたたかい
ここがあるからね
English
The smell of coffee
drifts from the window
on the table
two cups
rest quietly
the sound of a page turning
a spoon touches porcelain
people walk outside
shadows lengthen
time softens
old laughter
echoes in memory
eyes do not meet
the heart goes on
and that is enough
afternoon light
fills the glass
no one says it
but now is warm
because this place exists
Svenska
Doften av kaffe
driver in från fönstret
på bordet
står två koppar
i stillhet
ljudet av en sida som vänds
en sked rör vid porslin
människor går utanför
skuggorna blir längre
tiden mjuknar
ett gammalt skratt
ekar i minnet
blickarna möts inte
hjärtat fortsätter
och det är nog
dagsljuset
fyller glaset
ingen säger det
men nuet är varmt
för den här platsen finns