Svenska
Vers 1
Fälten vilar efter dagens värme,
dofter stiger mjukt ur jord.
Ett ljus dröjer över åsarna,
som minnet av ett möte.
Vers 2
En man går längs den tysta vägen,
med hö i sina kläder kvar.
Dagen sjunker utan rörelse,
i allt som jorden bar.
Vers 3
Traktorns spår har stannat stilla,
fältet sänker sig till ro.
Ingen strider mot sitt väsen,
allt får vila nu.
Vers 4
När natten vävs i guld och blått,
och svalan tystnar sen,
står världen i sin enkelhet
och väntar på igen.
English
Verse 1
The fields rest after the day's warmth,
scents rise softly from the soil.
A light lingers over the ridges,
like the memory of a meeting.
Verse 2
A man walks along the quiet road,
with hay still in his clothes.
The day sinks without motion,
in all the earth had carried.
Verse 3
The tractor tracks have stopped still,
the field settles into rest.
No one fights against their nature,
everything may rest now.
Verse 4
When night is woven in gold and blue,
and the swallow then falls silent,
the world stands in its simplicity
and waits to begin again.