Deutsch
Frühmorgens auf der Cần-Thơ-Brücke
ich gehe, Lose füllen die Taschen meiner verblichenen Jacke
der Wind vom Hậu-Fluss kühlt mir den Rücken
jeder Schritt - ein Blatt Hoffnung
ich verkaufe der alten Frau, die Gemüse kauft
verkaufe dem Fahrer, der einnicken will
sie schütteln den Kopf, ich halte trotzdem eines hin
das Los ist leicht - mein Herz ist schwer
mein Vater verkaufte einst am Kai von Ninh Kiều
jetzt liegt er drei Handbreit unter der Erde
ich verkaufe weiter, nicht wegen des Geldes
sondern aus einer Gewohnheit, die ich nicht loswerde
die Mittagshitze brennt, die Brücke wie ein Ofen
ich sitze am Fuß eines Baums, trinke klares Wasser
die Lose sind noch ganz, das Geld reicht nicht
aber morgen bleibt noch
in der Dämmerung gehe ich zu Fuß nach Hause
durch Gassen, die dunkler werden
höre Kinder Vater rufen
ich drehe mich um - sie rufen nicht nach mir
die Nacht fällt, ich zähle übrige Lose
ein paar Dutzend Blätter bleiben
ich knülle jedes einzelne zusammen
werfe sie in den Fluss - damit das Leben treibt
Originaltext
Sáng sớm trên cầu Cần Thơ
Tôi bước, vé số đầy túi áo bạc
Gió sông Hậu thổi lạnh sống lưng
Mỗi bước chân – một tờ hy vọng
Bán cho bà cụ mua rau
Bán cho anh tài xế ngủ gật
Họ lắc đầu, tôi vẫn đưa
Vé số nhẹ – lòng tôi nặng
Ba tôi từng bán ở bến Ninh Kiều
Giờ ông nằm dưới ba tấc đất
Tôi bán tiếp, không vì tiền
Mà vì thói quen không bỏ được
Trưa nắng cháy, cầu như lò lửa
Tôi ngồi gốc cây, uống ngụm nước lã
Vé còn nguyên, tiền không đủ
Nhưng vẫn còn ngày mai
Chiều tà, tôi đi bộ về
Qua những con hẻm tối dần
Nghe tiếng trẻ con gọi ba
Tôi quay lại – không phải gọi tôi
Đêm xuống, tôi đếm vé thừa
Còn lại vài chục tờ
Tôi vo tròn từng tờ một
Ném xuống sông – cho đời nó trôi
English
Early morning on Cần Thơ Bridge
I walk, lottery tickets filling my faded jacket pockets
the Hậu River wind chills my spine
each step - one sheet of hope
I sell to the old woman buying vegetables
sell to the driver nodding off
they shake their heads, I still hold one out
the ticket is light - my heart is heavy
my father once sold at Ninh Kiều wharf
now he lies three handspans under earth
I keep selling, not for money
but from a habit I cannot drop
noon burns, the bridge like a furnace
I sit at the foot of a tree, drink plain water
tickets still whole, money not enough
but tomorrow still remains
at dusk, I walk home
through alleys growing dark
hear children calling father
I turn back - they are not calling me
night falls, I count leftover tickets
a few dozen sheets remain
I crumple each one
throw them into the river - let life drift
Svenska
Tidig morgon på Cần Thơ-bron
jag går, lotterna fyller fickorna i min blekta jacka
vinden från Hậufloden kyler ryggraden
varje steg - ett ark hopp
jag säljer till den gamla kvinnan som köper grönsaker
säljer till chauffören som nickar till
de skakar på huvudet, jag räcker ändå fram en
lotten är lätt - mitt hjärta tungt
min far sålde en gång vid Ninh Kiều-kajen
nu ligger han tre handbredder under jorden
jag fortsätter sälja, inte för pengarna
utan av en vana jag inte kan släppa
middagssolen bränner, bron som en ugn
jag sitter vid ett träd, dricker en klunk vanligt vatten
lotterna är orörda, pengarna räcker inte
men morgondagen finns ännu
i skymningen går jag hem
genom gränder som mörknar
hör barn ropa pappa
jag vänder mig om - de ropar inte på mig
natten faller, jag räknar överblivna lotter
några tiotal ark är kvar
jag knycklar ihop dem, en efter en
kastar dem i floden - låter livet driva