Français
On sent le souffle de la ville,
qui monte de l’asphalte.
Au rythme du cœur,
il rejoint la rue
et cet instant s’éveille.
Les pas deviennent plus légers,
ils suivent la lumière du néon.
Parmi les visages inconnus
le rythme s’infiltre,
et nous respirons ensemble.
Entre les forêts d’immeubles
la lumière des étoiles descend.
Même sur le verre froid
la chaleur des gens
se répand en silence.
L’histoire de chacun
se répand sur la rue.
La solitude et la joie
deviennent une seule musique
et remplissent la nuit.
Dans le souffle de la ville
je suis libre.
Toutes les frontières tombent,
je coule avec la lumière
et je danse ici, maintenant.
Texte original
도시 숨결 느껴져
아스팔트 올라타고 ·
심장박동 맞추며
거리와 이어져
이 순간 깨어나네
발걸음 가벼워져
네온 불빛 따라가 ·
낯선 얼굴들 속
리듬이 스며들어
함께 숨 쉬네
빌딩 숲 사이로 네
별빛이 내려와 ·
차가운 유리에도
사람의 온기가
조용히 번지네
각자의 이야기
거리 위 퍼지고 ·
외로움도 기쁨도
하나의 음악 되어
밤을 채우네
도시 숨결 속
나는 자유로워 ·
모든 경계 허물고
빛 따라 흘러가며
지금 여기 춤추네
English
The city’s breath is felt,
rising from the asphalt.
Matching the heartbeat,
it joins the street
and this moment wakes.
Footsteps grow lighter,
following the neon light.
Among unfamiliar faces
the rhythm seeps in,
and we breathe together.
Between forests of buildings
starlight comes down.
Even on cold glass
the warmth of people
spreads quietly.
Each person’s story
spreads across the street.
Loneliness and joy
become a single music
and fill the night.
Inside the city’s breath
I am free.
All boundaries fall,
I drift along the light
and dance here, now.
Svenska
Stadens andedräkt känns,
stiger från asfalten.
Den följer hjärtslagen,
knyts till gatan
och vaknar i detta ögonblick.
Stegen blir lättare,
följer neonljuset.
Bland främmande ansikten
sipprar rytmen in,
och vi andas tillsammans.
Mellan skogar av byggnader
faller stjärnljuset ner.
Också på kallt glas
breder människors värme
stilla ut sig.
Var och ens berättelse
sprids över gatan.
Ensamhet och glädje
blir till en enda musik
och fyller natten.
I stadens andedräkt
är jag fri.
Alla gränser rasar,
jag flyter med ljuset
och dansar här, nu.