← 戻る Η Οδός Της Ησυχίας
Ο Χρόνος Ξαπλώνει Δίπλα — Η Οδός Της Ησυχίας
曲 03 · Η Οδός Της Ησυχίας · Lundberg Selection

Ο Χρόνος Ξαπλώνει Δίπλα

曲ページ · アルバム · Lundberg Selection

Spotify · Η Οδός Της Ησυχίας
日本語

朝食は急いでなしで目覚めます、
呼吸のような壁に軽いロール。
時計は話しません。
そして次のドアがあります。

テーブルの半分のコップで、
湯沸かしポットの湯が沸かし忘れて。
1つのメッセージは未読のままです。
そして、すべてがうまくいきます。

女性が花に水をまく途中で、
毎日同じ笑顔で。
季節は衣服のように変わります、
何も彼女の上に落ちません。

子供がボールの後ろに走る、
彼の笑いは空気をリッピングします。
彼の影は光で収縮します、
今日は私の心配のように。

午後は窓に座っています。
パンや雨の匂いで。
どこかに音楽があります。
覚えるだけでは難しい。

夜は説明を聞きません。
自分の手で物事を広める。
持たずにすべてに触れ、
私は彼と一緒に呼吸しています。

沈黙はここに空ではありません、
すべてが合う場所です。
わたしのそばにある時間
そして、体は生き生き残ることを思い出させます。

原文

Το πρωινό ξυπνά χωρίς βιασύνη,
ένα φως κυλά στον τοίχο σαν αναπνοή.
Το ρολόι δεν μιλά, μόνο κοιτά,
και ο χρόνος ξαπλώνει δίπλα.

Στο τραπέζι ένα φλιτζάνι μισό,
το νερό στο βραστήρα ξεχνά να βράσει.
Ένα μήνυμα μένει αδιάβαστο,
κι όμως όλα είναι εντάξει.

Στο δρόμο μια γυναίκα ποτίζει τα λουλούδια,
με το ίδιο χαμόγελο κάθε μέρα.
Οι εποχές αλλάζουν σαν ρούχα,
και τίποτα δεν της πέφτει βαριά.

Ένα παιδί τρέχει πίσω από τη μπάλα,
το γέλιο του σκίζει τον αέρα.
Η σκιά του μικραίνει στο φως,
όπως οι έγνοιες μου σήμερα.

Το απόγευμα κάθεται στο παράθυρο,
με τη μυρωδιά του ψωμιού και της βροχής.
Κάπου ακούγεται μουσική,
όχι δυνατά, μόνο αρκετά για να θυμηθώ.

Το βράδυ δεν ζητά εξηγήσεις,
απλώνει το χέρι πάνω στα πράγματα.
Τα αγγίζει όλα χωρίς να τα κρατά,
κι εγώ ανασαίνω μαζί του.

Η σιωπή δεν είναι άδεια εδώ,
είναι τόπος που χωρά τα πάντα.
Ο χρόνος ξαπλώνει δίπλα μου,
και το σώμα θυμάται να είναι ζωντανό.

English

Breakfast wakes up without rush,
A light rolls on the wall like breath.
The watch doesn't speak, just look,
And time lies next door.

On the table a cup of half,
The water in the kettle forgets to boil.
One message remains unread,
And yet everything is fine.

On the way a woman waters the flowers,
with the same smile every day.
Seasons change like clothes,
And nothing falls on her.

A kid runs behind the ball,
his laugh rips the air.
His shadow shrinks in light,
Like my worries today.

In the afternoon he sits in the window,
with the smell of bread and rain.
There's music somewhere,
Not hard, just enough to remember.

At night he doesn't ask for explanations,
He spreads his hand over things.
He touches everything without holding it,
And I'm breathing with him.

Silence is not empty here,
It's a place where everything fits.
Time lies beside me,
And the body remembers being alive.

Svenska

Frukost vaknar utan rusning,
Ett ljus rullar på väggen som andetag.
Klockan talar inte, bara titta,
Tiden ligger bredvid.

på bordet en kopp halva,
Vattnet i flaskan glömmer att koka.
Ett budskap förblir oläst,
Och ändå är allt bra.

På vägen vattnar en kvinna blommorna,
Med samma leende varje dag.
Säsonger förändras som kläder,
Och ingenting faller på henne.

Ett barn går bakom bollen,
Hans skratt rippar luften.
Hans skugga krymper i ljus,
Som mina bekymmer idag.

På eftermiddagen sitter han i fönstret,
med doften av bröd och regn.
Det finns musik någonstans,
Inte svårt, bara tillräckligt för att komma ihåg.

På natten ber han inte om förklaringar,
Han sprider sin hand över saker.
Han rör allt utan att hålla det,
Och jag andas med honom.

Tystnad är inte tom här,
Det är en plats där allt passar.
Tiden ligger bredvid mig,
Och kroppen kommer ihåg att leva.