← Zurück zu La strada che respira
L’acqua e la pietra — La strada che respira
Song 06 · La strada che respira · Lundberg Selection

L’acqua e la pietra

Songseite · Album · Lundberg Selection

Spotify · La strada che respira
Deutsch

Nach dem Regen ist der Fluss langsamer,
bringt den Geruch von Land mit sich.
Ein Stein leuchtet für einen Moment,
kehrt dann in seiner Farbe zurück.

Wasser spricht ohne Stimme,
Es rutscht in die Hand der Zeit.
Er fragt nicht, er erinnert sich nicht.
Geh einfach weiter.

Ein Kind wirft einen Felsen,
die Kreise öffnen und verschwinden.
Etwas im Herzen tut dasselbe.
ohne Lärm zu machen.

Und wenn das Licht in die Wände zurückkehrt,
alles ist gleich und verschieden.
Wasser und Stein bleiben dort,
lebt und klar, wie der Frieden, der bleibt.

Originaltext

Dopo la pioggia il fiume è più lento,
porta con sé odore di terra.
Una pietra brilla per un momento,
poi ritorna nel suo colore.

L’acqua parla senza voce,
scivola tra le mani del tempo.
Non chiede niente, non ricorda,
solo continua a passare.

Un bambino lancia un sasso,
gli cerchi si aprono e spariscono.
Qualcosa nel cuore fa lo stesso,
senza fare rumore.

E quando la luce torna sui muri,
tutto è uguale e diverso.
L’acqua e la pietra restano lì,
vive e chiare, come la pace che rimane.

English

After the rain the river is slower,
brings with it smell of land.
A stone shines for a moment,
then returns in its color.

Water speaks without voice,
It slips in the hands of time.
He doesn't ask, he doesn't remember,
Just keep going.

A child throws a rock,
the circles open and disappear.
Something in the heart does the same,
without making noise.

And when the light returns to the walls,
everything is equal and different.
Water and stone remain there,
lives and clear, as the peace that remains.

Svenska

Efter regnet är floden långsammare,
för med sig lukten av land.
En sten skiner för ett ögonblick,
Sedan återvänder i sin färg.

Vatten talar utan röst,
Den glider i tidens händer.
Han frågar inte, han kommer inte ihåg,
Fortsätt bara.

Ett barn kastar en sten,
cirklarna öppnas och försvinner.
Något i hjärtat gör detsamma,
utan att göra buller.

Och när ljuset återvänder till väggarna,
Allt är lika och annorlunda.
Vatten och sten finns kvar där,
liv och klart, som den frid som förblir.