Français
Après la pluie, la rivière est plus lente,
apporte avec elle une odeur de terre.
Une pierre brille un instant,
puis retourne dans sa couleur.
L'eau parle sans voix,
Il glisse dans les mains du temps.
Il ne demande pas, il ne se souvient pas,
Continuez.
Un enfant jette une pierre,
les cercles s'ouvrent et disparaissent.
Quelque chose dans le cœur fait la même chose,
sans faire de bruit.
Et quand la lumière reviendra aux murs,
Tout est égal et différent.
L'eau et la pierre restent là,
vit et est clair, comme la paix qui reste.
Texte original
Dopo la pioggia il fiume è più lento,
porta con sé odore di terra.
Una pietra brilla per un momento,
poi ritorna nel suo colore.
L’acqua parla senza voce,
scivola tra le mani del tempo.
Non chiede niente, non ricorda,
solo continua a passare.
Un bambino lancia un sasso,
gli cerchi si aprono e spariscono.
Qualcosa nel cuore fa lo stesso,
senza fare rumore.
E quando la luce torna sui muri,
tutto è uguale e diverso.
L’acqua e la pietra restano lì,
vive e chiare, come la pace che rimane.
English
After the rain the river is slower,
brings with it smell of land.
A stone shines for a moment,
then returns in its color.
Water speaks without voice,
It slips in the hands of time.
He doesn't ask, he doesn't remember,
Just keep going.
A child throws a rock,
the circles open and disappear.
Something in the heart does the same,
without making noise.
And when the light returns to the walls,
everything is equal and different.
Water and stone remain there,
lives and clear, as the peace that remains.
Svenska
Efter regnet är floden långsammare,
för med sig lukten av land.
En sten skiner för ett ögonblick,
Sedan återvänder i sin färg.
Vatten talar utan röst,
Den glider i tidens händer.
Han frågar inte, han kommer inte ihåg,
Fortsätt bara.
Ett barn kastar en sten,
cirklarna öppnas och försvinner.
Något i hjärtat gör detsamma,
utan att göra buller.
Och när ljuset återvänder till väggarna,
Allt är lika och annorlunda.
Vatten och sten finns kvar där,
liv och klart, som den frid som förblir.