日本語
鐘は穏やかに打ちます、
空は鉛で作られています。
見知らぬ人の滞在とダンス、
雨が降る。
街を聞いてみると、
仕事、勇気と罪。
自分で選ぶことを学びます。
新しい、静かな恵み。
通りは静かに輝きます。
すべての市場および騒音の後で。
残りは何をするか、
古いノイズで癒されます。
そして舗装を通って流れます、
永遠の時間の音。
すべてを読んでいる人、
赦しが残っていることを忘れないでください。
原文
Die Glocken schlagen sanft,
der Himmel hängt aus Blei.
Ein Fremder bleibt und tanzt,
im Regen, halb vorbei.
Ich hör’ die Stadt erzählen,
von Arbeit, Mut und Schuld.
Sie lernt, sich selbst zu wählen,
in neuer, leiser Huld.
Die Straßen glänzen still,
nach all dem Markt und Lärm.
Die Ruhe tut, was will,
sie heilt im alten Lärm.
Und durch das Pflaster fließt,
ein Ton von ewig Zeit.
Der Mensch, der alles liest,
versteht: Vergebung bleibt.
English
The bells beat gently,
The sky is made of lead.
A stranger stays and dances,
In the rain, half over.
I hear the city tell,
of work, courage and guilt.
She learns to choose herself,
In a new, quiet grace.
The streets shine silently,
After all the market and noise.
The rest does what will,
He heals in the old noise.
And flows through the pavement,
A sound of eternal time.
The man who reads everything,
Remember, forgiveness remains.
Svenska
Klockorna slår försiktigt,
Himlen är gjord av bly.
En främling stannar och dansar,
I regnet, halva över.
Jag hör staden berätta,
arbete, mod och skuld.
Hon lär sig att välja sig själv,
I en ny, tyst nåd.
Gatorna lyser tyst,
Efter all marknad och buller.
Resten gör vad som kommer,
Han läker i det gamla ljudet.
Och flyter genom trottoaren,
Ett ljud av evig tid.
Den som läser allt,
Kom ihåg att förlåtelse förblir.
