日本語
第1節
分娩室の灯りは午前三時にやわらかく光る
モニターが新しい心臓のリズムを鳴らす
私は母親の手を握る、姉妹よ
カルダモンと消毒薬の匂いのする手
掌のヘナは幽霊のように薄れている
希望が滑り落ちた月と同じ模様
第2節
家族が花と涙を抱えて押し寄せる
私はしっかり包まれた小さな包みを渡す
彼らは私を天使、奇跡を起こす人と呼ぶ
私はうなずき、シーツをなでて整える
病棟は再生を教える
自分の土が休耕のままでも
第3節
最初の泣き声が張りつめた空気を裂く
私は指を確かめ、すべて大丈夫とつぶやく
母親は目をいっぱいにして聞く、つらいですか
自分の子がいないと?
私は言う、どの誕生も贈り物です
贈り物は他の人が開けるために包まれて来ます
第4節
勤務は夜明けの灰色の光にぼやける
私は手を洗い、薄いヘナの線をなぞる
出産は私の骨に印をつける
身体は疲れ、けれどどこか満ちている
巡りは私なしで回る
肌に透かし模様を残して
第5節
月がスラットのブラインドを通って差す
リノリウムの床に縞を落とす
私は立ち止まり、新生児たちの合唱を聞く
身体が知っているのに歌わない歌
模様は自分で完成する
私のものはその間の空白
第6節
私はこれらの始まりの助産師でいる
私自身のものが別の人生で待つあいだ
レスターの夜は新しい物語を産む
私の物語が名もなく待つあいだにも
私は端を引き出しに残す。
原文
Verse 1
Delivery lights glow soft at 3 AM
monitors beep a new heart’s rhythm
I hold the mother’s hand, sister
hands smelling of cardamom and antiseptic
henna faded to ghosts on my palms
same pattern as the month hope slipped away
Verse 2
Family crowds in with flowers and tears
I hand over the bundle, swaddled tight
they call me angel, miracle worker
I nod, smooth the sheets
the ward teaches you renewal
even when your own soil lies fallow
Verse 3
That first cry cuts the tense air
I check digits, murmur all fine
mother asks, eyes full, is it hard?
without ones of your own?
I say every birth is a gift
gifts come wrapped for others to open
Verse 4
Shifts blur into dawn’s grey light
I wash up, trace the henna’s faint lines
deliveries mark my bones
body weary but somehow full
the cycle turns without me
leaving its watermark on my skin
Verse 5
Moon filters through the slatted blinds
casts stripes on the linoleum floor
I pause, hear the newborns’ chorus
a song my body knows but won’t sing
patterns complete themselves
mine is the space between
Verse 6
I’ll midwife these beginnings
while my own waits in another life
Leicester’s nights birth new stories
even as mine waits, unnamed
I leave the edge in the drawer.
Svenska
Vers 1
Förlossningslamporna glöder mjukt klockan tre på morgonen
monitorer piper ett nytt hjärtas rytm
Jag håller moderns hand, syster
händer som doftar kardemumma och antiseptiskt
henna bleknad till skuggor i mina handflator
samma mönster som månaden då hoppet gled bort
Vers 2
Familjen strömmar in med blommor och tårar
Jag lämnar över knytet, hårt lindat
de kallar mig ängel, mirakelarbetare
Jag nickar, slätar ut lakanen
avdelningen lär dig förnyelse
även när din egen jord ligger i träda
Vers 3
Det första skriket skär genom den spända luften
Jag räknar fingrar och tår, mumlar allt fint
modern frågar, ögonen fulla, är det svårt?
utan egna?
Jag säger varje födelse är en gåva
gåvor kommer inslagna för andra att öppna
Vers 4
Skift suddas ut i gryningens grå ljus
Jag tvättar mig, följer hennans svaga linjer
förlossningar märker mina ben
kroppen trött men ändå på något sätt full
kretsloppet vänder utan mig
lämnar sitt vattenmärke på min hud
Vers 5
Månen silas genom lamellgardinerna
kastar ränder över linoleumgolvet
Jag stannar upp, hör de nyföddas kör
en sång min kropp känner men inte sjunger
mönster fullbordar sig själva
mitt är mellanrummet
Vers 6
Jag ska vara barnmorska åt dessa början
medan mitt eget väntar i ett annat liv
Leicesters nätter föder nya historier
även när min väntar, utan namn
Jag lämnar kanten i lådan.