English
Verse 1
Clyde’s gone quiet where the hammers sang
cranes stand like drunks at closing time
I walk the Govan road at dusk, pal
boots still heavy with grit
diesel and rust in the air tonight
since the day the gates locked shut
Verse 2
Bookies glows red across the street
same faces, thinner wallets
I nurse a half that tastes of nothing
watch the telly lie in colour
the river don’t speak
it just keeps its mouth shut
Verse 3
Wife’s asleep when the key turns
remote still warm in her hand
I sit in the dark with the meter ticking
counting sparks that never came back
the weld in my eyes never cooled
burns colder than the flat
Verse 4
The yard’s a car park now
where I once riveted hulls
I walk past the fence every morning
touch the rust like it’s braille
some skills don’t retire
they just rust in the bones
Verse 5
Rain on the tenement windows
sounds like plates coming down the slipway
I close my eyes and feel the vibration
open them and feel the cold
gone for good
but it still hits my chest
Verse 6
So I’ll sit here till the bulb blows
or till it never does
the cranes keep their vigil
and a man keeps what he’s owed
naw ba’, pal
naw ba’
Svenska
Vers 1
Clyde har tystnat där hamrarna sjöng
kranarna står som fyllon vid stängningsdags
Jag går Govan-vägen i skymningen, kompis
stövlarna ännu tunga av slagg
diesel och rost i luften i kväll
sedan dagen då grindarna låstes
Vers 2
Spelhaket lyser rött på andra sidan gatan
samma ansikten, tunnare plånböcker
Jag vårdar en halva som smakar ingenting
ser färg-tv:n ljuga
floden talar inte
den håller bara munnen stängd
Vers 3
Hustrun sover när nyckeln vrids
fjärrkontrollen ännu varm i handen
Jag sitter i mörkret medan mätaren tickar
räknar gnistor som aldrig kom tillbaka
svetsen i mina ögon svalnade aldrig
bränner kallare än lägenheten
Vers 4
Varvet är en parkering nu
där jag en gång nitade skrov
Jag går förbi stängslet varje morgon
rör vid rosten som om den vore punktskrift
vissa färdigheter går inte i pension
de rostar bara i benen
Vers 5
Regn på hyreshusens fönster
låter som plåtar som går nerför slipen
Jag blundar och känner vibrationerna
öppnar dem och känner kylan
borta för gott
men det slår ännu i bröstet
Vers 6
Så jag sitter här tills glödlampan går
eller tills den aldrig gör det
kranarna håller sin vaka
och en man behåller det han är skyldig
nej då, kompis
nej då