日本語
第1節
ハンマーが歌った場所でクライドは静まった
クレーンは閉店時の酔っ払いのように立つ
夕暮れにゴーヴァンの道を歩く、友よ
ブーツはまだ鋼の粉で重い
今夜の空気にはディーゼルと錆
門が閉ざされたあの日から
第2節
賭け屋が通りの向こうで赤く光る
同じ顔、薄くなった財布
何の味もしない半杯を抱えて
色つきのテレビが嘘をつくのを見る
川は話さない
ただ口を閉じているだけ
第3節
鍵が回る時、妻は眠っている
リモコンはまだ手の中で温かい
私は暗闇に座り、メーターが刻む
戻らなかった火花を数える
目の中の溶接は冷めなかった
部屋より冷たく燃える
第4節
造船所はいま駐車場だ
かつて私が船体をリベットで留めた場所
毎朝その柵の前を通り
錆に触れる、点字のように
ある技術は退職しない
骨の中で錆びるだけだ
第5節
集合住宅の窓に降る雨は
滑り台を下る鋼板のように聞こえる
目を閉じて振動を感じる
開けて冷たさを感じる
永久に去った
それでも胸をまだ打つ
第6節
だから電球が切れるまでここに座る
あるいは切れないまままで
クレーンは見張りを続け
男は自分に支払われるべきものを抱える
悪くない、友よ
悪くない
原文
Verse 1
Clyde’s gone quiet where the hammers sang
cranes stand like drunks at closing time
I walk the Govan road at dusk, pal
boots still heavy with grit
diesel and rust in the air tonight
since the day the gates locked shut
Verse 2
Bookies glows red across the street
same faces, thinner wallets
I nurse a half that tastes of nothing
watch the telly lie in colour
the river don’t speak
it just keeps its mouth shut
Verse 3
Wife’s asleep when the key turns
remote still warm in her hand
I sit in the dark with the meter ticking
counting sparks that never came back
the weld in my eyes never cooled
burns colder than the flat
Verse 4
The yard’s a car park now
where I once riveted hulls
I walk past the fence every morning
touch the rust like it’s braille
some skills don’t retire
they just rust in the bones
Verse 5
Rain on the tenement windows
sounds like plates coming down the slipway
I close my eyes and feel the vibration
open them and feel the cold
gone for good
but it still hits my chest
Verse 6
So I’ll sit here till the bulb blows
or till it never does
the cranes keep their vigil
and a man keeps what he’s owed
naw ba’, pal
naw ba’
Svenska
Vers 1
Clyde har tystnat där hamrarna sjöng
kranarna står som fyllon vid stängningsdags
Jag går Govan-vägen i skymningen, kompis
stövlarna ännu tunga av slagg
diesel och rost i luften i kväll
sedan dagen då grindarna låstes
Vers 2
Spelhaket lyser rött på andra sidan gatan
samma ansikten, tunnare plånböcker
Jag vårdar en halva som smakar ingenting
ser färg-tv:n ljuga
floden talar inte
den håller bara munnen stängd
Vers 3
Hustrun sover när nyckeln vrids
fjärrkontrollen ännu varm i handen
Jag sitter i mörkret medan mätaren tickar
räknar gnistor som aldrig kom tillbaka
svetsen i mina ögon svalnade aldrig
bränner kallare än lägenheten
Vers 4
Varvet är en parkering nu
där jag en gång nitade skrov
Jag går förbi stängslet varje morgon
rör vid rosten som om den vore punktskrift
vissa färdigheter går inte i pension
de rostar bara i benen
Vers 5
Regn på hyreshusens fönster
låter som plåtar som går nerför slipen
Jag blundar och känner vibrationerna
öppnar dem och känner kylan
borta för gott
men det slår ännu i bröstet
Vers 6
Så jag sitter här tills glödlampan går
eller tills den aldrig gör det
kranarna håller sin vaka
och en man behåller det han är skyldig
nej då, kompis
nej då