日本語
第1節
霧がまた谷に低く垂れる
羊の鈴が割れた鐘のように鳴る
私は上の畑をゆっくり歩く、愛しい人よ
ブーツはまだ道をそらで知っている
風がワラビを鋭く切る
彼が二度と帰らなかった日に使った同じ刃
第2節
犬たちは冷えた炉辺で静かに横たわる
群れを下ろす口笛はない
弱る光の中で私は数える
同じ頭、より重い沈黙
丘は彼の名を飲み込み
二度と吐き返さなかった
第3節
スレートに降る雨は自分の時を保つ
エナメルのマグで紅茶が冷める
もう一冬、彼のコートを繕う
同じ古い裂け目を糸が通る
それは釘に問いのように掛かる
答える者は誰も残っていない
第4節
エリリの上に星が刺さり出る
トラックが来た夜のように冷たい
私は風に伝言を求めない
ただその中に立ち、感覚がなくなるまで
風は望む時にウェールズ語を話す
望まない時は黙っている
第5節
朝がスリン・パダーンからゆっくり持ち上がる
また一日、また数えること
彼が蒔いた草で子羊は太る
私たちの残りに草が厚く育つ
この丘では何も腐らない
ただ石になるだけ
第6節
だから私は門を掛け金のままにしておく
錆が蝶番を食い尽くすまで
犬たちが彼の足音を忘れ
羊たちが彼の声を忘れ
山が沈黙を保つまで
おやすみ、愛しい人
おやすみ
原文
Verse 1
Mist hangs low on the cwms again
sheep bells clang like cracked bells
I walk the top field slow, cariad
boots still know the way by heart
wind cuts sharp across the bracken
same blade it used the day he never came home
Verse 2
Dogs lie quiet by the cold hearth
no whistle to bring the flock down
I count them in the failing light
same heads, heavier silence
the hills swallowed his name
and never coughed it back
Verse 3
Rain on the slate keeps its own time
tea cools in the enamel mug
I mend his coat one more winter
thread pulling through the same old tears
it hangs on the nail like a question
nobody left to answer
Verse 4
Stars prick out above Eryri
cold as the night the lorry came
I don’t ask the wind for messages
I just stand in it till I’m numb
it speaks Cymraeg when it wants
and keeps its counsel when it don’t
Verse 5
Morning lifts slow off Llyn Padarn
another day, another counting
lambs grow fat on the grass he sowed
the grass grows thick on what’s left of us
nothing rots in these hills
it just turns into stone
Verse 6
So I’ll keep the gate on the latch
till the rust eats the hinge clean through
and the dogs forget his step
and the sheep forget his voice
and the mountain keeps its silence
nos da, cariad
nos da
Svenska
Vers 1
Dimman hänger lågt över dalarna igen
fårklockor klämtar som spruckna klockor
Jag går långsamt över övre fältet, kära
stövlarna minns vägen utantill
vinden skär vasst över örnbräken
samma klinga som dagen då han aldrig kom hem
Vers 2
Hundarna ligger tysta vid den kalla härden
ingen vissling som tar flocken ner
Jag räknar dem i det sviktande ljuset
samma huvuden, tyngre tystnad
bergen svalde hans namn
och hostade aldrig upp det igen
Vers 3
Regn på skiffer håller sin egen tid
teet kallnar i emaljmuggen
Jag lagar hans rock ännu en vinter
tråden drar genom samma gamla revor
den hänger på spiken som en fråga
ingen finns kvar att svara
Vers 4
Stjärnor sticker fram ovanför Eryri
kalla som natten då lastbilen kom
Jag ber inte vinden om budskap
Jag står bara i den tills jag domnar
den talar walesiska när den vill
och håller sina råd när den inte vill
Vers 5
Morgonen lyfter långsamt från Llyn Padarn
ännu en dag, ännu ett räknande
lamm blir feta på gräset han sådde
gräset växer tjockt över det som finns kvar av oss
inget ruttnar i de här bergen
det blir bara sten
Vers 6
Så jag lämnar grinden på klinkan
tills rosten äter gångjärnet rakt igenom
och hundarna glömmer hans steg
och fåren glömmer hans röst
och berget behåller sin tystnad
god natt, kära
god natt