Español
Estrofa 1
La sirena del ferry resuena sobre Douglas Bay
el viento lleva sal y cuerda con diésel
Me siento en el muro del puerto, querida
las agujas clican donde las palabras se afinan
lana de nuestras propias ovejas Loaghtan
el mismo peso cada invierno
Estrofa 2
Las voces entran lavando, vuelven a salir
Mantengo los ojos en la lana
las manos saben lo que las bocas olvidan
el puerto se lleva el ruido
y me deja el trabajo
Estrofa 3
El gansey de mi marido cuelga del clavo
patrón que solo conocían las esposas manesas
Tejo otra vuelta cada noche
lana áspera entre los dedos
el patrón nombra las calas
de las que él no volvió
Estrofa 4
El sol cae detrás del Calf of Man
vuelve el mar color de turba
Me quedo en el rompeolas hasta entumecerme
luego vuelvo a casa al resplandor de la cocina
el fuego recuerda nombres gaélicos
y yo recuerdo el suyo
Estrofa 5
Las estrellas giran claras sobre Snaefell
nombres que mi abuela daba en manés
Se los susurro a la silla vacía
el gato se enrosca más cerca, escuchando
algunos sonidos se quedan en la boca
incluso cuando nadie escucha
Estrofa 6
Así que mantendré las agujas moviéndose
hasta que la lana se acabe o yo
y el gansey crezca vuelta a vuelta
y las viejas palabras queden cosidas dentro
la marea decide cuándo está hecho
no yo
tiempo de sobra
Texto original
Verse 1
Ferry horn echoes across Douglas Bay
wind carries salt and diesel rope
I sit on the harbour wall, moir
needles click where words run thin
wool from our own Loaghtan sheep
same weight every winter
Verse 2
Voices wash in, wash back out
I keep my eyes on the wool
hands know what mouths forget
the harbour takes the noise
and leaves me with the work
Verse 3
Husband’s gansey hangs on the nail
pattern only Manx wives knew
I knit another row each evening
wool rough between my fingers
the pattern names the coves
he never came back from
Verse 4
Sun drops behind the Calf of Man
turns the sea the colour of peat
I stand on the breakwater till numb
then go home to the range’s glow
the fire remembers Gaelic names
and I remember his
Verse 5
Stars wheel over Snaefell clear
names my granny gave in Manx
I whisper them to the empty chair
the cat curls closer, listening
some sounds stay in the mouth
even when no one’s listening
Verse 6
So I’ll keep the needles moving
till the wool runs out or I do
and the gansey grows row by row
and the old words stay stitched in
the tide decides when it’s done
not me
traa dy liooar
Svenska
Vers 1
Färjehornet ekar över Douglas Bay
vinden bär salt och dieselrep
Jag sitter på hamnmuren, kära
stickorna klickar där orden tunnas ut
ull från våra egna Loaghtan-får
samma tyngd varje vinter
Vers 2
Röster sköljer in, sköljer ut igen
Jag håller ögonen på ullen
händer vet vad munnar glömmer
hamnen tar oväsendet
och lämnar arbetet åt mig
Vers 3
Makens gansey hänger på spiken
mönster bara manxiska hustrur kände
Jag stickar ännu ett varv varje kväll
ullen sträv mellan fingrarna
mönstret namnger vikarna
han aldrig kom tillbaka från
Vers 4
Solen sjunker bakom Calf of Man
färgar havet som torv
Jag står på vågbrytaren tills jag domnar
sedan går jag hem till spisens glöd
elden minns gaeliska namn
och jag minns hans
Vers 5
Stjärnorna snurrar klara över Snaefell
namn min mormor gav på manxiska
Jag viskar dem till den tomma stolen
katten kryper närmare och lyssnar
vissa ljud stannar i munnen
även när ingen lyssnar
Vers 6
Så jag håller stickorna i rörelse
tills ullen tar slut eller jag gör det
och ganseyn växer varv för varv
och de gamla orden sitter instickade
tidvattnet bestämmer när det är klart
inte jag
tid nog
