← Torna a Hamburgs Nebel
Nordlicht Über Bremen — Hamburgs Nebel
Brano 08 · Hamburgs Nebel · Lundberg Selection

Nordlicht Über Bremen

Pagina del brano · Album · Lundberg Selection

Spotify · Hamburgs Nebel
Italiano

Un blu freddo al porto,
L'acqua puzza di tempo.
I gabbiani silenziosamente – come punizioni,
per la nostra vecchia sofferenza.

Ma quando la luce cade,
e tutto è in grigio,
Anche i cieli sono inclinati,
Per dire: Sono anche esatto.

Le chiatte sono pesanti,
La pioggia ha pazienza.
Un pescatore non ride più,
Conosce il vecchio senso di colpa.

Ma sotto ogni goccia,
C'è calore, appena riconosciuto.
Il mare non si fermerà mai,
Ci porta la mano in mano.

Testo originale

Ein kaltes Blau am Hafen,
das Wasser riecht nach Zeit.
Die Möwen still – wie Strafen,
für unser altes Leid.

Doch wenn das Licht sich neigt,
und alles ruht im Grau,
wird selbst der Himmel geneigt,
zu sagen: Ich bin auch genau.

Die Kähne liegen schwer,
der Regen schreibt Geduld.
Ein Fischer lacht nicht mehr,
er kennt die alte Schuld.

Doch unter jedem Tropfen,
liegt Wärme, kaum erkannt.
Das Meer wird niemals stoppen,
es trägt uns Hand in Hand.

English

A cold blue at the port,
The water smells of time.
The seagulls silently – like punishments,
for our old suffering.

But when the light falls,
and all is in the gray,
Even the heavens are tilted,
To say: I am also accurate.

The barges are heavy,
The rain has patience.
A fisherman no longer laughs,
He knows the old guilt.

But under every drop,
There is heat, hardly recognized.
The sea will never stop,
It carries us hand in hand.

Svenska

En kallblå i hamnen,
Vatten luktar av tid.
Seagullerna tyst - som straff,
för vårt gamla lidande.

när ljuset faller,
Allt är i grått,
himmelen,
Att säga: Jag är också korrekt.

pråmarna är tunga,
Regnet har tålamod.
En fiskare skrattar inte längre,
Han känner den gamla skulden.

under varje droppe,
Det finns värme, knappt erkänd.
havet kommer aldrig att stanna,
Den bär oss hand i hand.