← 戻る Η Οδός Της Ησυχίας
Η Γέφυρα Του Φωτός — Η Οδός Της Ησυχίας
曲 16 · Η Οδός Της Ησυχίας · Lundberg Selection

Η Γέφυρα Του Φωτός

曲ページ · アルバム · Lundberg Selection

Spotify · Η Οδός Της Ησυχίας
日本語

橋は水に触れます、
思ったような感じの沈黙。
線はビームを通って行きます、
そして川の金を塗って下さい。

歩行者はしばらくの間止まります、
太陽のスライドを見る。
何も考えていません。
空気が彼を通って行くと感じます。

ダウン、魚は方向を変えます、
あなたがそれらを保つことができないときのアイデアのように。
時間は音なしで動きます、
道を知っている呼吸のように。

女性は光の写真を撮ります、
すぐに出てきたら見ずに。
すでに通過した瞬間、
しかし、彼女は永遠に彼女の中にとどまる。

川は静かに続いています。
橋はどこに行くか尋ねません。
ユニットがわからないこと、
会社の立ち方だけ。

暗くなれば、光が戻ってきます。
彼が安静を発見したのと同じように。
光の橋がそこに住んでいます、
パスを開いたままにします。

原文

Η γέφυρα ακουμπά το νερό,
όπως η σκέψη ακουμπά τη σιωπή.
Οι ακτίνες περνούν ανάμεσα στις δοκούς,
και βάφουν το ποτάμι χρυσό.

Ένας πεζός σταματά για λίγο,
κοιτά τον ήλιο να γλιστρά.
Δεν σκέφτεται τίποτα,
μόνο νιώθει τον αέρα να τον διαπερνά.

Κάτω, τα ψάρια αλλάζουν κατεύθυνση,
όπως οι ιδέες όταν δεν τις κρατάς.
Ο χρόνος κυλά χωρίς ήχο,
σαν αναπνοή που ξέρει τον δρόμο.

Μια γυναίκα φωτογραφίζει το φως,
χωρίς να δει αν βγήκε σωστά.
Η στιγμή έχει ήδη περάσει,
μα μένει μέσα της για πάντα.

Το ποτάμι συνεχίζει ήσυχα,
η γέφυρα δεν ρωτά πού πάει.
Ό,τι ενώνει δεν χρειάζεται να ξέρει,
μόνο να στέκεται σταθερό.

Κι όταν βραδιάσει, το φως γυρίζει πίσω,
όπως σκέψη που βρήκε ανάπαυση.
Η γέφυρα του φωτός μένει εκεί,
κρατώντας το πέρασμα ανοιχτό.

English

The bridge touches the water,
as thought touches silence.
The rays go through the beams,
And paint the river gold.

A pedestrian stops for a while,
Watch the sun slide.
He's not thinking anything,
He just feels the air going through him.

Down, fish change direction,
Like ideas when you don't keep them.
Time runs without sound,
Like breathing that knows the way.

A woman takes pictures of the light,
without seeing if it came out right.
The moment has already passed,
But she stays inside her forever.

The river continues quietly,
The bridge doesn't ask where it's going.
What he unites doesn't need to know,
only to stand firm.

And when it gets dark, the light comes back,
Like thinking he found rest.
The bridge of light lives there,
Keeping the pass open.

Svenska

Bron rör vattnet,
Som tanke rör tystnad.
Strålarna går igenom strålarna,
Och måla floden guld.

En fotgängare stannar ett tag,
Titta på solens bild.
Han tänker inte någonting,
Han känner bara att luften går igenom honom.

Ner, fisk förändring riktning,
Som idéer när du inte håller dem.
Tiden går utan ljud,
Som andning som vet vägen.

En kvinna tar bilder av ljuset,
utan att se om det kom ut rätt.
Ögonblicket har redan gått,
Men hon stannar inom henne för alltid.

Floden fortsätter tyst,
Bron frågar inte vart den går.
Vad han förenar behöver inte veta,
bara för att stå fast.

Och när det blir mörkt kommer ljuset tillbaka,
Som att tro att han hittade vila.
Ljusbron bor där,
Att hålla passet öppet.