Svenska
Vers 1
Staden andas ännu genom bandagen
svarta taxibilar går på tomgång vid ljusen
Jag går Falls efter skiftets slut, kära
vita skor grånade av dagen
desinfektion och torvrök
samma parfym varje natt
Vers 2
Avdelningen var full av spöken igen
gamla män ropade efter sina mammor
Jag håller deras händer och säger mjuka lögner
sådana som låter dem sova
Jag lärde mig dödens lukt innan jag lärde mig fred
freden stämplade aldrig in
Vers 3
Barn på hörnet säljer ingenting
samma ålder som jag var nittiofyra
Jag ger dem blicken min mor gav mig
de sänker ögonen, de vet
väggarna håller ännu räkningen
och räntan slutar aldrig
Vers 4
Mammys radband ligger kallt i lådan
pärlorna nötta lena av andras rädsla
Jag tänder ett ljus i köket
för dem som inte får se morgonen
Jag slutade tro för många år sedan
men tändstickan tar ännu eld
Vers 5
Lagan glider svart under broarna
bär vad vi än ger den
Jag står på Albert i gryningen
ser vattnet göra sitt arbete
vissa skulder flyter bara åt ett håll
och det är den enda nåd som finns kvar
Vers 6
Så jag fortsätter dyka upp
tills sulorna nöts igenom
tills spökena slutar fråga
tills staden glömmer mitt namn
men inte i kväll
inte medan monitorerna ännu piper
inte medan det finns andning att stadga
min kära, älskade
min kära
Originaltext
Verse 1
City’s still breathin’ through the bandages
black taxis idlin’ at the lights
I walk the Falls at shift-end, love
white shoes turned grey with the day
disinfectant and turf smoke
same perfume every night
Verse 2
Ward was full of ghosts again
old men calling out for their mahz
I hold their hands and tell them soft lies
the kind that let them sleep
I learned the smell of death before I learned peace
peace never clocked in
Verse 3
Kids on the corner selling nothing
same age I was in ’94
I give them the look my ma gave me
they drop their eyes, they know
the walls still keep the score
and the interest never stops
Verse 4
Mammy’s rosary lies cold in the drawer
beads worn smooth from other people’s fear
I light a candle in the kitchen
for the ones who won’t see morning
I stopped believing years ago
but the match still strikes
Verse 5
Lagan slides black under the bridges
carrying whatever we give it
I stand on the Albert at dawn
watching the water do its job
some debts only flow one way
and that’s the only mercy left
Verse 6
So I’ll keep showing up
till the soles wear through
till the ghosts stop asking
till the city forgets my name
but not tonight
not while the monitors still beep
not while there’s breath to steady
mah gu’lyor, love
mah gu’lyor