← Zurück zu Raw Isles, Salt and Rust
Hull Tides and Silence — Raw Isles, Salt and Rust
Song 05 · Raw Isles, Salt and Rust · Lundberg Selection

Hull Tides and Silence

Songseite · Album · Lundberg Selection

Deutsch

Strophe 1
Der Humber riecht nach Diesel, Pommes
Ebbe, Schlamm dick wie Soße
Ich gehe bei erstem Licht über Victoria Pier
Stiefel noch verkrustet von der Doggerbank
Möwen kreisen über mir wie Gerichtsvollzieher
derselbe Lärm bei jedem Morgengrauen
Strophe 2
Trawler liegen seitlich wie Betrunkene
Namen halb von den Bugen gekratzt
Ich trinke Tee aus einer gesprungenen Flasche
sehe dem Rost zu, wie er fortsetzt, was das Meer begann
vierzig Jahre Salz in meinen Lungen
und die Bank will noch immer ihr Pfund
Strophe 3
Vaters Mütze hängt bei der Tür
sie passte mir nie richtig
Ich trage sie trotzdem
Das Minerva ist an einem Dienstag still
nur die alten Kerle und der Spielautomat
niemand gewinnt, niemand geht
Strophe 4
Die Sonne zieht sich über Spurn hinauf
färbt das Wasser wie getrocknetes Blut
Ich zünde mir eine Selbstgedrehte am Stummel von gestern an
zähle leere Liegeplätze statt Schafe
an manchen Morgen sieht der Horizont näher aus
an den meisten nicht
Strophe 5
Kinder von der Siedlung rufen „Kapitän“
Ich hebe die Hand, sage nichts
sie lernen es früh genug
der einzige Rang hier herum
ist Überlebender
und selbst der ist vorläufig
Strophe 6
Also bleibe ich hier noch ein wenig stehen
bis die Flut umkehrt oder ich
und die Möwen ihren Lärm behalten
und der Humber seine Geheimnisse behält
bestens, ja
bestens

Originaltext

Verse 1
Humber smells of diesel, chips
tide’s out, mud thick as gravy
I walk Victoria Pier at first light
boots still crusted from the Dogger
gulls wheel overhead like bailiffs
same racket every dawn
Verse 2
Trawlers lie on their sides like drunks
names half scraped off the bows
I drink tea from a cracked flask
watching rust do what the sea started
forty years of salt in my lungs
and the bank still wants its pound
Verse 3
Dad’s cap hangs by the door
never fitted me right
I wear it anyway
Minerva’s quiet on a Tuesday
just the old lads and the fruit machine
nobody wins, nobody leaves
Verse 4
Sun hauls itself up over Spurn
turns the water the colour of dried blood
I light a roll-up off yesterday’s dog-end
count the empty berths instead of sheep
some mornings the horizon looks closer
most mornings it don’t
Verse 5
Kids on the estate shout “captain”
I raise a hand, say nowt
they’ll learn soon enough
the only rank round here
is survivor
and even that’s temporary
Verse 6
So I’ll stand here a bit longer
till the tide turns or I do
and the gulls keep their racket
and the Humber keeps its secrets
champ’yun, aye
champ’yun

Svenska

Vers 1
Humber luktar diesel, pommes
lågvatten, lera tjock som sås
Jag går på Victoria Pier i första ljuset
stövlarna ännu skorpiga från Doggerbanken
måsar kretsar ovanför som fogdar
samma oväsen varje gryning
Vers 2
Trålarna ligger på sidan som fyllon
namnen halvt bortskrapade från stävarna
Jag dricker te ur en sprucken termos
ser rosten göra det havet började
fyrtio år av salt i lungorna
och banken vill ännu ha sitt pund
Vers 3
Pappas keps hänger vid dörren
passade aldrig riktigt på mig
Jag bär den ändå
Minerva är tyst en tisdag
bara de gamla grabbarna och spelautomaten
ingen vinner, ingen går
Vers 4
Solen släpar sig upp över Spurn
färgar vattnet som torkat blod
Jag tänder en rullcigarett på gårdagens fimp
räknar tomma kajplatser i stället för får
vissa morgnar ser horisonten närmare ut
de flesta morgnar gör den inte det
Vers 5
Ungarna på området ropar ”kapten”
Jag höjer handen, säger ingenting
de lär sig tids nog
den enda graden här omkring
är överlevare
och även den är tillfällig
Vers 6
Så jag står här en stund till
tills tidvattnet vänder eller jag gör det
och måsarna fortsätter sitt oväsen
och Humber behåller sina hemligheter
kanon, jo
kanon