← Torna a Raw Isles, Salt and Rust
Hull Tides and Silence — Raw Isles, Salt and Rust
Brano 05 · Raw Isles, Salt and Rust · Lundberg Selection

Hull Tides and Silence

Pagina del brano · Album · Lundberg Selection

Italiano

Strofa 1
L'Humber odora di diesel, patatine
bassa marea, fango denso come salsa
Cammino su Victoria Pier alle prime luci
stivali ancora incrostati dal Dogger
gabbiani ruotano sopra come ufficiali giudiziari
stesso baccano a ogni alba
Strofa 2
I pescherecci giacciono di lato come ubriachi
nomi mezzo raschiati dalle prue
Bevo tè da un thermos crepato
guardando la ruggine fare ciò che il mare iniziò
quarant'anni di sale nei polmoni
e la banca vuole ancora la sua sterlina
Strofa 3
Il berretto di papà appeso alla porta
non mi è mai stato davvero bene
Lo porto comunque
Il Minerva tace di martedì
solo i vecchi e la slot machine
nessuno vince, nessuno se ne va
Strofa 4
Il sole si tira su sopra Spurn
fa l'acqua color sangue secco
Accendo una sigaretta rollata col mozzicone di ieri
conto ormeggi vuoti invece di pecore
certe mattine l'orizzonte sembra più vicino
la maggior parte no
Strofa 5
I ragazzi del quartiere gridano “capitano”
Alzo una mano, non dico nulla
impareranno abbastanza presto
l'unico grado qui intorno
è sopravvissuto
e anche quello è temporaneo
Strofa 6
Così resterò qui ancora un po'
finché cambia la marea o cambio io
e i gabbiani tengono il loro baccano
e l'Humber tiene i suoi segreti
perfetto, sì
perfetto

Testo originale

Verse 1
Humber smells of diesel, chips
tide’s out, mud thick as gravy
I walk Victoria Pier at first light
boots still crusted from the Dogger
gulls wheel overhead like bailiffs
same racket every dawn
Verse 2
Trawlers lie on their sides like drunks
names half scraped off the bows
I drink tea from a cracked flask
watching rust do what the sea started
forty years of salt in my lungs
and the bank still wants its pound
Verse 3
Dad’s cap hangs by the door
never fitted me right
I wear it anyway
Minerva’s quiet on a Tuesday
just the old lads and the fruit machine
nobody wins, nobody leaves
Verse 4
Sun hauls itself up over Spurn
turns the water the colour of dried blood
I light a roll-up off yesterday’s dog-end
count the empty berths instead of sheep
some mornings the horizon looks closer
most mornings it don’t
Verse 5
Kids on the estate shout “captain”
I raise a hand, say nowt
they’ll learn soon enough
the only rank round here
is survivor
and even that’s temporary
Verse 6
So I’ll stand here a bit longer
till the tide turns or I do
and the gulls keep their racket
and the Humber keeps its secrets
champ’yun, aye
champ’yun

Svenska

Vers 1
Humber luktar diesel, pommes
lågvatten, lera tjock som sås
Jag går på Victoria Pier i första ljuset
stövlarna ännu skorpiga från Doggerbanken
måsar kretsar ovanför som fogdar
samma oväsen varje gryning
Vers 2
Trålarna ligger på sidan som fyllon
namnen halvt bortskrapade från stävarna
Jag dricker te ur en sprucken termos
ser rosten göra det havet började
fyrtio år av salt i lungorna
och banken vill ännu ha sitt pund
Vers 3
Pappas keps hänger vid dörren
passade aldrig riktigt på mig
Jag bär den ändå
Minerva är tyst en tisdag
bara de gamla grabbarna och spelautomaten
ingen vinner, ingen går
Vers 4
Solen släpar sig upp över Spurn
färgar vattnet som torkat blod
Jag tänder en rullcigarett på gårdagens fimp
räknar tomma kajplatser i stället för får
vissa morgnar ser horisonten närmare ut
de flesta morgnar gör den inte det
Vers 5
Ungarna på området ropar ”kapten”
Jag höjer handen, säger ingenting
de lär sig tids nog
den enda graden här omkring
är överlevare
och även den är tillfällig
Vers 6
Så jag står här en stund till
tills tidvattnet vänder eller jag gör det
och måsarna fortsätter sitt oväsen
och Humber behåller sina hemligheter
kanon, jo
kanon