← Retour à Raw Isles, Steel and Heather
Birmingham Bus Driver — Raw Isles, Steel and Heather
Morceau 07 · Raw Isles, Steel and Heather · Lundberg Selection

Birmingham Bus Driver

Page du morceau · Album · Lundberg Selection

Français

Couplet 1
Le périphérique extérieur roule sous de nouvelles tours de verre
de vieilles usines enterrées sous des parkings
Je conduis le 11 à l'heure de pointe
un frère hoche la tête depuis l'arrêt de bus
odeur de samosa et d'échappement dans la cabine
la ligne d'horizon s'enterre chaque jour sous du verre neuf
Couplet 2
Les passagers parlent du pays de là-bas
Jamaïque, Pendjab, nuits de Varsovie
Je dis tranquille, continuez d'avancer
ils sourient, partagent un morceau de fruit
la ville t'apprend à te fondre
avant de demander ce que tu as perdu
Couplet 3
Ils recouvrent les fresques du mur
installent un café appelé Grind
Je sonne aux anciens arrêts
je me souviens de visages maintenant partis
la ligne reste la même sur le papier
réoriente le cœur chaque jour
Couplet 4
La circulation se fige à Spaghetti Junction
Je tape le volant, croise le regard d'un ami
les tickets cliquent comme de vieilles histoires
le corps calé sur le ronron du diesel
ce bus recoud les quartiers
même quand leurs bords s'effilochent
Couplet 5
Le crépuscule allume les ponts du canal
brille sur la grand-rue transformée
Je rentre au dépôt, les poignets douloureux
j'entends le nouveau battement inégal de la ville
le changement te conduit
tu ne fais que conduire à travers lui
Couplet 6
Je conduirai ce cercle jusqu'à ce qu'on me dise d'arrêter
à travers la brume peinte et embourgeoisée
la vieille âme de Birmingham dans mon miroir
gardant les vraies façons en feu
ça va?
Ça a toujours été.

Texte original

Verse 1
Outer circle rolls under new glass towers
old factories buried under car parks
I steer the 11 at rush hour
bredrin nod from the bus stop
smell of samosa and exhaust in the cab
the skyline buried under new glass daily
Verse 2
Passengers chat of back home
Jamaica, Punjab, Warsaw nights
I say safe ting, just keep moving
they smile, share a piece of fruit
the city teaches you to blend
before it asks what you’ve lost
Verse 3
They paint over the murals on the wall
put up a coffee shop called Grind
I ring the bell at the old stops
remember faces now gone
the route stays the same on paper
reroutes the heart daily
Verse 4
Traffic locks solid at Spaghetti
I tap the wheel, catch a mate’s eye
fares click like old stories
body synced to the diesel’s thrum
this bus stitches the boroughs
even as they fray at the edges
Verse 5
Dusk lights the canal bridges
glints on the changed high street
I pull into the depot, wrists aching
hear the city’s new, uneven beat
change steers you
you just steer through it
Verse 6
I’ll drive this circle till they tell me to stop
through the gentrified, painted haze
Birmingham’s old soul in my mirror
keeping the true ways ablaze
safe?
Always has been.

Svenska

Vers 1
Yttercirkeln rullar under nya glastorn
gamla fabriker begravda under parkeringshus
Jag styr elvan i rusningstid
brorsan nickar från busshållplatsen
doft av samosa och avgaser i hytten
horisonten begravs dagligen under nytt glas
Vers 2
Passagerare pratar om hemma där borta
Jamaica, Punjab, Warszawanätter
Jag säger lugnt, bara fortsätt röra er
de ler, delar en bit frukt
staden lär dig att smälta in
innan den frågar vad du har förlorat
Vers 3
De målar över muralerna på väggen
sätter upp ett kafé som heter Grind
Jag ringer klockan vid de gamla stoppen
minns ansikten som nu är borta
linjen är densamma på papperet
leder om hjärtat varje dag
Vers 4
Trafiken låser sig helt vid Spaghetti Junction
Jag knackar på ratten, fångar en väns blick
biljetterna klickar som gamla historier
kroppen går i takt med dieselns brum
den här bussen syr ihop stadsdelarna
även när kanterna fransar sig
Vers 5
Skymningen tänder kanalbroarna
glittrar på den förändrade huvudgatan
Jag kör in i depån med värkande handleder
hör stadens nya, ojämna takt
förändringen styr dig
du styr bara igenom den
Vers 6
Jag kör den här cirkeln tills de säger stopp
genom den gentrifierade, målade dimman
Birminghams gamla själ i min spegel
håller de sanna vägarna brinnande
lugnt?
Det har det alltid varit.