日本語
第1節
エー12号線は果てないテープのように伸びる
サーロックのサービスエリアが真夜中に光る
私はバンに給油し、荷を確かめる
ラジオは海賊放送の曲をざらつかせる
エンジンの唸りと高速道路の霧
子どもたちがなぜ家にいないのかと聞いてから
第2節
ナビは渋滞を避けて回り道を示す
私はエム25の輪を呪う
ダートフォード交差の料金がきつく食い込む
数字は時間の消える場所で点滅する
道はさらに距離を足していく
数えられるより速く
第3節
仲間がパブからメッセージを送る
「働き詰めか、相棒」と笑う
私は親指の印を返す
背骨を上る痛みを隠す
距離は重くなる
計器盤が認める以上に
第4節
ヘッドライトが霧を切る
私は路肩に寄せ、急いで電話する
子どもたちの声は細くざらつく
座席で体はこわばる
舗装は時間を抱え込む
返すものは少ない
第5節
霧が河口から持ち上がる
橋が金に光り、それから薄れる
私はペダルを踏み、それを追う
家は回線の向こうの息
光を追う
第6節
エー12号線が私を引く
目は焼け、手はしびれる
私は鍵の周りに拳を丸める
私のものとして握れる唯一のもの
そして曲がる
夜明けの勤務へ
原文
Verse 1
A12 stretches like endless tape
Thurrock Services glow at midnight
I fuel the van, check the load
radio crackling pirate tunes
engine hum and motorway fog
since the kids asked why I’m never home
Verse 2
Sat-nav reroutes around jams
I curse the M25 loop
Dartford Crossing tolls bite hard
numbers blink where hours go
the road keeps adding miles
faster than I can count
Verse 3
Mates text from the pub
“graft hard, mate?” they joke
I send a thumbs-up back
hide the ache that climbs my spine
miles weigh heavier
than the dash admits
Verse 4
Headlights slice the fog
I pull over, call quick
kids’ voices crackle thin
body stiff in the seat
the tarmac keeps the hours
gives little back
Verse 5
Fog lifts off the estuary
bridges flash gold, then fade
I press the pedal, chase it
home a breath on the line
chase the light
Verse 6
The A12 pulls me on
eyes burning, hands numb
I curl my fist around the key—
the only thing I hold that’s mine
and turn
toward the dawn shift
Svenska
Vers 1
A12:an sträcker sig som ändlös tejp
Thurrock Services lyser vid midnatt
Jag tankar skåpbilen, kontrollerar lasten
radion sprakar med piratsänd musik
motorn brummar och motorvägen dimmar
sedan barnen frågade varför jag aldrig är hemma
Vers 2
Navigeringen leder om runt köerna
Jag svär åt M25:ans loop
avgifterna vid Dartford Crossing biter hårt
siffror blinkar där timmarna försvinner
vägen lägger hela tiden till mil
snabbare än jag hinner räkna
Vers 3
Kompisar sms:ar från puben
"jobbar hårt, kompis?" skämtar de
Jag skickar en tumme upp tillbaka
gömmer värken som klättrar längs ryggen
milen väger tyngre
än instrumentbrädan erkänner
Vers 4
Strålkastare skär genom dimman
Jag kör åt sidan, ringer snabbt
barnens röster sprakar tunt
kroppen stel i sätet
asfalten behåller timmarna
ger lite tillbaka
Vers 5
Dimman lyfter från flodmynningen
broarna blixtrar guld och bleknar
Jag trycker på pedalen, jagar det
hemmet är ett andetag på linjen
jagar ljuset
Vers 6
A12:an drar mig vidare
ögonen bränner, händerna domnar
Jag knyter näven runt nyckeln -
det enda jag håller som är mitt
och svänger
mot gryningsskiftet