Srpski
Strofa 1
Njukijevi talasi se lome o obalu
neopreni prijanjaju hladni i tesni
učim turiste za plime
ruke vode daske
prskanje pene i krema za sunce
otkad je more postalo hladnije
Strofa 2
Učenici se klate na talasanju
vičem, ustani, mirno
padaju, smehom to otresu
misle da je samo zabava
okean uči ravnotežu
pre nego što uči padu
Strofa 3
Stari drugovi jašu velike talase
gledam sa peska
časovi broje vožnje
telo žudi za zavojem
talasi te traže
oslobađaju
Strofa 4
Plime vuku učenike napolje
veslam, držim ih bezbedne
čujem huk lomljenja talasa
mislim na svoje padove
surfovanje traži poštovanje
čak i od učitelja
Strofa 5
Sumrak boji horizont ružičasto
baca sjaj na talase koji se povlače
pakujem opremu, stojim sam
čujem beskrajni zov mora
vožnje završavaju mokre
pobedničke
Strofa 6
Instruktor instruira tok
talasi Kornvola su moja učionička plima
uravnotežujući živote na dasci
držeći duh širokim
daska se naslanja na dinu.
Originalni tekst
Verse 1
Newquay breakers crash the shore
wetsuits cling cold and tight
I teach the tourists at high tide
hands guiding the boards
foam spray and sunscreen
since the sea turned colder
Verse 2
Pupils wobble on the swell
I shout, pop up—steady
they fall, laugh it off
think it's just fun
the ocean teaches balance
before it teaches fall
Verse 3
Old mates ride the big ones
I watch from the sand
lessons tally rides
body yearning for the curl
waves claim you
set free
Verse 4
Tides pull the students out
I paddle, keep them safe
hearing the break's roar
mind on my own wipeouts
the surf demands respect
even from the teacher
Verse 5
Dusk colors the horizon pink
casts glow on the retreating waves
I pack the gear, stand alone
hearing the sea's endless call
rides end wet
triumphant
Verse 6
The instructor instructs the flow
Cornwall's waves my classroom tide
balancing lives on the board
keeping the spirit wide
the board leans against the dune.
Svenska
Vers 1
Newquays bränningar slår mot stranden
våtdräkter sitter kalla och täta
jag lär turisterna vid högvatten
händerna styr brädorna
skumsprut och solkräm
sedan havet blev kallare
Vers 2
Eleverna vinglar på dyningen
jag ropar, upp på fötter, stadigt
de faller, skrattar bort det
tror att det bara är lek
havet lär ut balans
innan det lär ut fall
Vers 3
Gamla vänner rider de stora vågorna
jag ser på från sanden
lektioner räknar åk
kroppen längtar efter vågkammen
vågor tar dig
släpper fri
Vers 4
Tidvattnet drar eleverna utåt
jag paddlar, håller dem säkra
hör brottvågens dån
tänker på mina egna vurpor
surfen kräver respekt
även av läraren
Vers 5
Skymningen färgar horisonten rosa
lägger glöd över vågorna som drar sig tillbaka
jag packar utrustningen, står ensam
hör havets oändliga kallelse
åk slutar våta
segerrika
Vers 6
Instruktören instruerar flödet
Cornwalls vågor är mitt klassrum i tidvatten
balanserar liv på brädan
håller själen vid
brädan lutar mot dynen.