Svenska
Vers 1
Industritomter breder ut sig platta under halogenljus
stängsel skallrar i nattbrisen
jag patrullerar de tomma gårdarna vid skiftets början
händerna håller ficklampan stadigt
dräneringsdiket speglar månen
uppsägningen som gröpte ur mig
Vers 2
Lagerhus står tysta som glömda planer
inga lastbilar att lasta, inga röster att fylla
jag kontrollerar låsen, noterar tomrummen
säkerhet kräver närvaro
fensmarkerna håller tomhet
håller plats
Vers 3
Gamla kollegor sms:ar om nya jobb
jag svarar "håller fortet här"
de vet inte att tystnaden biter
tror att det är stadigt arbete
jobb vaktar ingenting
vaktar självet
Vers 4
Kameror sveper över den bara asfalten
jag ser flödena, skugga efter skugga
tanken på livet som lämnades kvar
kroppen går längs gränsen
ljuset visar sprickor
även i mörkret
Vers 5
Horisonten erbjuder ingen kant
bara en djupare nyans över tomma lastfack
jag skriver ut mig, går till vila
hör platsens tysta puls
vakter slutar tomma
ekot fullt
Vers 6
Vakten håller natten
Fens tomter är mitt karga område
ljusen min sond in i tomrummet
håller linjen mot blekning
lampan brinner svagt och stadigt.
Originaltext
Verse 1
Industrial lots sprawl flat under halogen glow
fences rattle in the night breeze
I patrol the empty yards at shift start
hands clutching the flashlight firm
drainage ditch mirrors the moon
the layoff that hollowed me out
Verse 2
Warehouses stand silent like forgotten plans
no trucks to load or voices to fill
I check the locks, note the voids
security demands presence
the fens hold emptiness
hold space
Verse 3
Old colleagues text about new gigs
I reply "holding the fort here"
they don’t know the quiet bites
think it’s steady work
jobs guard nothing
guard the self
Verse 4
Cameras sweep the asphalt bare
I watch the feeds, shadow after shadow
mind on the life left behind
body pacing the perimeter
the light exposes cracks
even in the dark
Verse 5
The horizon offers no edge
just a deeper shade on the vacant bays
I sign off, head to rest
hearing the site’s silent pulse
watches end empty
echo full
Verse 6
The watch keeps the night
Fens’ lots my barren domain
lights my probe into the void
holding the line against fade
the bulb burns dim and steady.