Italiano
Strofa 1
Le strade di Antrim si torcono buie dopo la chiusura
i fari del bus tagliano il torbido
guido la rotta oltre vecchi posti di controllo
mani ferme sul volante
fasci di luce e nebbia di tarda notte
il turno in cui caddero i muri
Strofa 2
I passeggeri salgono con cenni guardinghi
foro i biglietti, tengo la pace
portano borse di pesi non detti
guido avanti, occhi sulla linea
la notte esige neutralità
prima di esigere parti
Strofa 3
Un ragazzo racconta una battuta davanti
smuove echi delle vecchie divisioni
sorrido, cambio le marce piano
penso ai miei sentieri incrociati
i viaggi colmano distanze
le allargano
Strofa 4
Le sirene svaniscono nello specchietto
accelero, le lascio indietro
le fermate sfumano in una lunga storia
corpo sincronizzato al battito del motore
i fari rivelano frammenti
che echeggiano ciò che resta nascosto
Strofa 5
L'alba accenna a un orizzonte pallido
getta una debole unità sui sedili vuoti
entro nel deposito, motore spento
sentendo il ronzio rimasto della rotta
le corse collegano per poco
la divisione resta
Strofa 6
La conducente conduce la divisione
per le corsie ombrose di Antrim
i fari, la mia sonda nella notte
tenendo le ruote sulla linea
finché la rotta finisce di colpo.
Testo originale
Verse 1
Antrim roads wind dark after closing time
bus headlights cut through the murk
I steer the route past old checkpoints
hands firm on the wheel grip
headlight beams and late-night fog
the shift the walls came down
Verse 2
Riders board with guarded nods
I punch tickets, keep the peace
they carry bags of unspoken loads
I drive on, eyes on the line
the night demands neutrality
before it demands sides
Verse 3
Young lad shares a joke up front
stirs echoes of the old divides
I chuckle, shift the gears smooth
think of my own crossed paths
journeys bridge gaps
widen them
Verse 4
Sirens fade in the rearview mirror
I accelerate, leave them behind
stops blur into one long story
body synced to the engine’s thrum
the headlights reveal fragments
echoing what remains hidden
Verse 5
Dawn hints at the horizon pale
casts faint unity on empty seats
I pull into the depot, engine off
hearing the route’s lingering hum
drives connect fleetingly
divide eternal
Verse 6
The driver drives the divide
through Antrim’s shadowed lanes
headlights my probe into the night
keeping the wheels on the line
till the route ends abruptly.
Svenska
Vers 1
Antrims vägar slingrar mörka efter stängning
bussens strålkastare skär genom dunklet
jag styr rutten förbi gamla kontrollposter
händerna stadigt om ratten
ljuskäglor och sen nattdimma
skiftet då murarna föll
Vers 2
Resenärer kliver på med vaksamma nickar
jag stansar biljetter, håller freden
de bär på väskor av outsagda bördor
jag kör vidare, ögonen på linjen
natten kräver neutralitet
innan den kräver sidor
Vers 3
En ung grabb drar ett skämt där framme
väcker ekon av gamla skiljelinjer
jag småskrattar, växlar mjukt
tänker på mina egna korsade vägar
resor överbryggar klyftor
vidgar dem
Vers 4
Sirener bleknar i backspegeln
jag accelererar, lämnar dem bakom mig
hållplatser flyter ihop till en lång berättelse
kroppen synkad med motorns dunk
strålkastarna visar fragment
som ekar av det som förblir dolt
Vers 5
Gryningen antyder en blek horisont
kastar svag enhet över tomma säten
jag kör in i depån, motorn av
hör ruttens kvarvarande brum
körningar binder kort
splittringen består
Vers 6
Föraren kör genom skiljelinjen
längs Antrims skuggade vägar
strålkastarna är min sond i natten
håller hjulen på linjen
tills rutten slutar tvärt.