Italiano
Strofa 1
Giù al porto la marea viene strisciando piano
oltre i vecchi gradini d'ardesia, amore mio
i gabbiani gridano come se fossero ancora in lutto
sopra i vecchi gradini d'ardesia, no
Sento ancora l'odore delle sardine che friggono
da quando ero bambina, sì
Strofa 2
Le barche non rientrano come dovrebbero
il porto è diventato quieto come preghiera
ma l'acqua conosce ancora il mio nome
e il vento lo dice ancora chiaro
“resta dove sei, cara Elsie”
il mare mi ricorda meglio di quasi tutti
Strofa 3
La luce sulle onde è inclinata
oro che non vedo da sessant'anni
Siedo sulla panchina presso la casa della scialuppa
mani piegate, ad aspettare piano
Non sto aspettando, sto solo seduta dove la vita mi ha lasciata
il mare restituisce ciò che prese
Strofa 4
Sento mia madre chiamare
dalla cucina su per la collina
pane che cuoce, pasticci che si raffreddano
stessa voce, stesso sale, stesso gelo
Ho imparato la marea prima di imparare gli uomini
niente ci lascia davvero
Strofa 5
I gabbiani ruotano sopra Smeatons Pier
cielo color gusci di cozze
Chiudo gli occhi e ho vent'anni
li apro, sono vecchia
ma la marea gira ancora nello stesso modo
e il dolore non discute
Strofa 6
Così resterò seduta qui un po' di più
finché la luce si spegne per sempre
e l'acqua prende ciò che vuole
e il vento prende il resto
nessuna mano da tenere
nessuna notte da aspettare
mi basterà, amore mio
mi basterà
Testo originale
Verse 1
Downlong the tide comes creepin’ soft
past the old slate steps, me lover
gulls cry like they’m mournin’ still
over the old slate steps, no
I still smell the pilchards fryin’
from when I were a girl, I were
Verse 2
The boats don’t come in proper job
harbour’s gone quiet as prayer
but the water still knows me name
and the wind still says it clear
“bide where you be, Elsie dear”
sea remembers me better than most folk do
Verse 3
The light on the waves is slantin’
gold I ain’t seen in sixty year
I sit on the bench by the lifeboat house
hands folded, waitin’ slow
I bain’t waitin’, just sittin’ where life left me
the sea gives back what it took
Verse 4
I hear my mother callin’
from the kitchen up the hill
bread bakin’, pasties coolin’
same voice, same salt, same chill
I learnt the tide ’fore ever I learnt men
nothing ever really leaves us
Verse 5
The gulls wheel over Smeatons Pier
sky the colour of mussel shells
I close my eyes and I’m twenty
and I open them, I’m old
but the tide still turns the same way
and the ache don’t argue
Verse 6
So I’ll sit here a little longer
till the light goes out for good
and the water takes what it wants
and the wind takes the rest
no more hands to hold
no more nights to wait
that’ll do me, me lover
that’ll do me
Svenska
Vers 1
Nere vid hamnen kommer tidvattnet smygande mjukt
förbi de gamla skifferstegen, min kära
måsarna skriker som om de ännu sörjer
över de gamla skifferstegen, nej
Jag känner ännu doften av sardiner som steks
från när jag var flicka, det gör jag
Vers 2
Båtarna kommer inte in som de ska
hamnen har tystnat som en bön
men vattnet känner fortfarande mitt namn
och vinden säger det ännu klart
”stanna där du är, kära Elsie”
havet minns mig bättre än de flesta
Vers 3
Ljuset på vågorna lutar
guld jag inte sett på sextio år
Jag sitter på bänken vid livbåtshuset
händerna vikta, väntar långsamt
Jag väntar inte, jag sitter bara där livet lämnade mig
havet ger tillbaka vad det tog
Vers 4
Jag hör min mor ropa
från köket uppe på kullen
bröd som bakas, piroger som svalnar
samma röst, samma salt, samma kyla
Jag lärde mig tidvattnet innan jag lärde mig män
inget lämnar oss egentligen
Vers 5
Måsarna kretsar över Smeatons Pier
himlen har färg av musselskal
Jag sluter ögonen och är tjugo
och öppnar dem, och är gammal
men tidvattnet vänder ännu samma väg
och värken säger inte emot
Vers 6
Så jag sitter här lite längre
tills ljuset slocknar för gott
och vattnet tar vad det vill
och vinden tar resten
inga fler händer att hålla
inga fler nätter att vänta
det räcker för mig, min kära
det räcker för mig