Italiano
Strofa 1
La luce di Orford Ness lampeggia ancora
non resta nessuno a vederla
Cammino sui ciottoli all'alba
gli stivali scricchiolano sui ciottoli
sale e salicornia nel vento
stessa ruvidezza ogni mattina
Strofa 2
Le pagode stanno silenziose sul ness
cemento lasciato dalla guerra
Passo davanti a loro ogni mattina
non parlano, neanch'io
il vento porta ancora cordite
La porto a casa con me
Strofa 3
Il postino lascia il giornale sul gradino
Non lo apro più
Spazzo il pavimento con la stessa scopa
setole consumate fino al legno
la polvere si posa allo stesso modo
e io la spazzo di nuovo
Strofa 4
Il sole cala dietro le vecchie torri
fa l'acqua scura come ferro
Resto sulla soglia finché mi intorpidisco
poi entro e chiudo la porta
la luce tiene il suo ritmo
e io tengo la chiave
Strofa 5
Il bollitore sibila sulla cucina
vapore appanna il vetro della finestra
Seguo le crepe con il dito
le stesse crepe che lui lasciò
la casa trattiene il respiro
e io trattengo il mio
Strofa 6
Così terrò la porta col chiavistello
finché il chiavistello cederà per primo
e i ciottoli continueranno a spostarsi
e il vento conserverà il filo
nessuna lampada da regolare
nessun fascio di cui fidarsi
solo il buio che resta
può bastare
Testo originale
Verse 1
Orford Ness light still flashes
no one left to see
I walk the shingle at dawn
boots crunch on the shingle
salt and samphire on the wind
same grit every morning
Verse 2
The pagodas stand silent on the ness
concrete left from the war
I pass them every morning
they don’t speak, I don’t either
the wind carries cordite still
I bring it home with me
Verse 3
Postman leaves the paper on the step
I don’t open it anymore
I sweep the floor with the same broom
bristles worn to the wood
the dust settles the same way
and I sweep it again
Verse 4
Sun drops behind the old towers
turns the water iron-dark
I stand in the doorway till numb
then go in and shut the door
the light keeps its rhythm
and I keep the key
Verse 5
The kettle hisses on the range
steam clouds the window glass
I trace the cracks with my finger
same cracks he left behind
the house holds its breath
and I hold mine
Verse 6
So I’ll keep the door on the latch
till the latch goes first
and the shingle keeps shifting
and the wind keeps its edge
no more lamps to trim
no more beams to trust
just the dark that stays put
that’ll do
Svenska
Vers 1
Orford Ness-ljuset blinkar ännu
ingen kvar som ser det
Jag går över klapperstenen i gryningen
stövlarna krasar på klapperstenen
salt och glasört i vinden
samma skav varje morgon
Vers 2
Pagoderna står tysta på näset
betong kvar från kriget
Jag passerar dem varje morgon
de talar inte, inte jag heller
vinden bär ännu krutrök
Jag tar den med mig hem
Vers 3
Brevbäraren lämnar tidningen på trappan
Jag öppnar den inte längre
Jag sopar golvet med samma kvast
borsten nedsliten till träet
dammet lägger sig på samma sätt
och jag sopar det igen
Vers 4
Solen sjunker bakom de gamla tornen
färgar vattnet järnmörkt
Jag står i dörröppningen tills jag domnar
sedan går jag in och stänger dörren
ljuset håller sin rytm
och jag håller nyckeln
Vers 5
Kitteln väser på spisen
ånga immar fönsterglaset
Jag följer sprickorna med fingret
samma sprickor han lämnade efter sig
huset håller andan
och jag håller min
Vers 6
Så jag håller dörren på klinkan
tills klinkan går först
och klapperstenen fortsätter skifta
och vinden behåller sin egg
inga fler lampor att trimma
inga fler strålar att lita på
bara mörkret som blir kvar
det får duga