Català
la teulada degota
una gota freda toca la galta
parpellejo lentament
l'aigua baixa dins el coll
la respiració es fa més fonda
la neu cedeix
sota l'arbust queda una clapa
trepitjo amb compte
el fang subjecta la bota
el fred puja per la cama
el crocus s'obre pas
punta violeta contra el gris
el dit toca la fulla
freda i suau alhora
la pell encara recorda l'hivern
els aments del bedoll pengen pesants
perles d'aigua al llarg de les branques
exhalo
la boira de la boca es dissol al sol
l'escalfor queda al llavi
el tord canta tres notes
pausa
quatre notes
em quedo quiet
l'ocell no em veu
un borinot surt trontollant de la terra
les ales humides
s'enfila a una pedra
brunzeix un cop
s'alça pesadament cap a la llum
el bassal reflecteix el cel
els núvols passen
m'ajupo
el dit toca la superfície
l'anell d'aigua creix lentament
el rierol brama sota la franja de neu
una branqueta s'enganxa, es deixa anar
desapareix en remolins
la segueixo amb la mirada
fins que se'n va
la garsa aterra al carener
subjecta una branqueta
em mira un segon
deixa caure la branqueta
vola
raig de sol al clatell
sota la camisa
aixeco la barbeta
la llum toca els ulls
les llàgrimes vénen soles
el primer bri d'herba es doblega
una formiga hi passa per sobre
s'atura al cim
palpa amb les antenes
continua
puja l'olor de terra
em quedo dret
una gota de la teulada
torna a caure
cau al mateix lloc
una papallona se'm posa a la mà
les ales es tanquen, s'obren
la pols brilla
s'enlaira
inspiro
la teulada degota
una gota freda toca la galta
parpellejo lentament
l'aigua baixa dins el coll
la respiració es fa més fonda
Text original
taket droppar
en kall droppe träffar kinden
jag blinkar långsamt
vattnet rinner ner i kragen
andningen blir djupare
snön ger vika
under busken ligger en fläck kvar
jag trampar försiktigt
leran suger fast stöveln
kylan stiger upp i benet
krokus bryter igenom
violett spets mot grått
fingret rör vid bladet
kallt och mjukt samtidigt
huden minns fortfarande vintern
björkhängen hänger tunga
vattenpärlor längs grenarna
jag andas ut
dimman från munnen löses upp i solen
värmen stannar på läppen
trasten sjunger tre toner
paus
fyra toner
jag står stilla
fågeln ser mig inte
en humla vinglar upp ur jorden
vingarna fuktiga
den kryper upp på en sten
surrar till
lyfter tungt mot ljuset
pölen speglar himlen
moln glider förbi
jag böjer mig ner
fingret rör ytan
ringen av vatten växer långsamt
bäcken brusar under snöremsan
en kvist fastnar, lossnar
försvinner i virvlar
jag följer den med blicken
tills den är borta
skatan landar på takåsen
håller fast en kvist
den ser på mig en sekund
släpper kvisten
flyger
solstråle på nacken
under tröjan
jag lyfter hakan
ljuset träffar ögonen
tårarna kommer av sig själva
första grässtrået viker sig
en myra klättrar över
stannar på toppen
känner med antennerna
fortsätter
doften av jord stiger
jag står kvar
en droppe från taket
faller igen
landar på samma ställe
en fjäril slår sig ner på min hand
vingarna sluts, öppnas
pulvret glittrar
den lyfter
jag andas in
taket droppar
en kall droppe träffar kinden
jag blinkar långsamt
vattnet rinner ner i kragen
andningen blir djupare
English
the roof drips
a cold drop hits the cheek
I blink slowly
water runs down into the collar
breathing grows deeper
the snow gives way
under the bush one patch remains
I step carefully
the mud grips the boot
cold rises into the leg
crocus breaks through
violet point against grey
the finger touches the leaf
cold and soft at once
the skin still remembers winter
birch catkins hang heavy
water beads along the branches
I breathe out
mist from the mouth dissolves in the sun
warmth stays on the lip
the thrush sings three notes
pause
four notes
I stand still
the bird does not see me
a bumblebee wobbles up from the earth
the wings damp
it crawls onto a stone
buzzes once
lifts heavily toward the light
the puddle mirrors the sky
clouds drift past
I bend down
the finger touches the surface
the ring of water grows slowly
the brook roars under the strip of snow
a twig catches, comes loose
vanishes in eddies
I follow it with my eyes
until it is gone
the magpie lands on the roof ridge
holding a twig
it looks at me for a second
drops the twig
flies
sunbeam on the neck
under the shirt
I lift my chin
the light hits the eyes
the tears come by themselves
the first blade of grass bends
an ant climbs over
stops at the top
feels with its antennae
continues
the smell of soil rises
I remain standing
a drop from the roof
falls again
lands in the same place
a butterfly settles on my hand
the wings close, open
the powder glitters
it lifts
I breathe in
the roof drips
a cold drop hits the cheek
I blink slowly
water runs down into the collar
breathing grows deeper