Íslenska
Erindi 1
Írska hafið læðist undir gildrurnar
gildrur síga hægt í djúpið
ég dreg upp humarkörfurnar í dögun
hendur hrjúfar af reipinu
humarkló og dýrt dísil
síðan kvótarnir skáru okkur djúpt
Erindi 2
Áhöfnin tautar um mörkin
ég stýri stöðugt, augu á baujum
þeir spyrja hvort það sé þess virði
ég segi "hafið ræður"
Mön kennir þrautseigju
áður en hún kennir skort
Erindi 3
Hafnir fyllast af tómum körfum
ég laga vírinn, sauma von
klær telja pund
líkami stirður af salti
drættir valda vonbrigðum
halda uppi
Erindi 4
Vindar snúast úr vestri
ég stilli stefnuna rétta
heyri skark krabbanna
hugurinn við fjölskylduborðið
gildrumaðurinn krefst trúar
jafnvel í tómum körfum
Erindi 5
Rökkur málar öldurnar skarlatsrauðar
varpar efa á afla dagsins
ég legg að, losa hið rýra
heyri andvarp eyjunnar
gildrur fanga drauma
flækja
Erindi 6
Gildrumaðurinn heldur áfram
öldur Manar eru ríki mitt
körfur mín heit við djúpið
í gegnum minnkandi veldi
körfurnar standa enn á votum steini.
Frumtexti
Verse 1
Irish Sea creeps under the pots
traps sink the depths slow
I haul the creels at dawn
hands raw from the rope
lobster claw and diesel dear
since the quotas cut us deep
Verse 2
Crew mutters about the limits
I steer steady, eyes on buoys
they ask if it's worth it
I say "the sea decides"
the man teaches persistence
before it teaches lack
Verse 3
Ports fill with empty creels
I mend the wire, stitch hope
claws tally pounds
body salt-stiffened
hauls disappoint
sustain
Verse 4
Winds shift from the west
I adjust the course true
hearing the crabs' scuttle cry
mind on the family's table
the trapper demands faith
even in empty pots
Verse 5
Dusk paints the waves crimson
casts doubt on the day's yield
I dock, unload the sparse
hearing the island's sigh
traps catch dreams
tangles
Verse 6
The trapper traps on
Isle of Man's waves my domain
creels my vow to the deep
through the dwindling reign
the pots still sit on wet stone.
Svenska
Vers 1
Irländska sjön kryper under tinorna
fällor sjunker långsamt mot djupet
jag halar tinorna i gryningen
händer råa av repet
hummerklo och dyr diesel
sedan kvoterna skar djupt i oss
Vers 2
Besättningen muttrar om gränserna
jag styr stadigt, blicken på bojar
de frågar om det är värt det
jag säger "havet avgör"
Isle of Man lär uthållighet
innan ön lär brist
Vers 3
Hamnar fylls av tomma tinor
jag lagar tråden, syr in hopp
klor räknar pund
kroppen saltstel
fångster sviker
håller ut
Vers 4
Vindar vrider från väster
jag rättar kursen sant
hör krabbornas rasslande rop
tanken på familjens bord
fångstmannen kräver tro
även i tomma tinor
Vers 5
Skymningen målar vågorna röda
kastar tvivel över dagens fångst
jag lägger till, lossar det knappa
hör öns suck
fällor fångar drömmar
trasslar
Vers 6
Fångstmannen fortsätter fånga
Isle of Mans vågor är mitt område
tinorna mitt löfte till djupet
genom den krympande tiden
burarna står ännu på våt sten.