日本語
1番
フェルは朝霧の中で鋭く立ち上がる
霧は高い稜線にまとわりつく
私は朝の出発で一行を導く
手は古い道筋を指し示す
靴跡とヒースの匂い
退職が近づいていた年
2番
歩く人たちは隠れた場所を尋ねる
私はターンとケルンを明かす
彼らは眺めに驚く
ただの景色だと思っている
フェルは秘密を教える
探すことを教える前に
3番
若者たちは地質を問い詰める
私は岩の古い物語を説明する
彼らは書き留める、熱心な心
そこに人生の地図を見ない
道は他者を導き
自分を導く
4番
雨が頂の霧を柔らかくする
私は行程を止め、言い伝えを分ける
歩みは残された年を数える
体は登りの中で強い
小道は分かち合いを求める
孤独の中でさえ
5番
夕暮れが下の谷を覆う
戻る一行に静けさを投げる
私は別れを振り、ひとり立つ
土地の静かな知恵を聞きながら
案内人は前へ導き
巡って戻る
6番
案内人は高みを導く
Cumbriaのフェルが私の関節にある
どの道も静かな修正
急ぐすべてのものへ
地図がついに畳まれるとき
地面はなお知っている
原文
Verse 1
Fells rise sharp in morning mist
mist clings to the ridges high
I lead the group at morning start
hands pointing the ancient routes
boot prints and heather scent
the year retirement loomed
Verse 2
Walkers ask for hidden spots
I reveal the tarns and cairns
they marvel at the views
think it's just scenery
the fells teach secrets
before they teach seek
Verse 3
Young ones quiz on the geology
I explain the rocks' old tales
they note it down, eager minds
don't see the life's map in it
paths guide others
guide the self
Verse 4
Rain mists the summit soft
I pause the trek, share the lore
steps tally years left
body strong in the climb
the trails demand sharing
even in solitude
Verse 5
Dusk veils the valleys below
casts hush on the returning group
I wave farewell, stand alone
hearing the land's quiet wisdom
guides lead forward
circle back
Verse 6
The guide guides the heights
Cumbria’s fells in my joints
each path a calm correction
to everything that hurries
when the map finally folds
the ground will still know
Svenska
Vers 1
Fjällen reser sig skarpt i morgondimma
dimman fastnar vid de höga ryggarna
jag leder gruppen när morgonen börjar
händer pekar ut de uråldriga lederna
kängspår och ljungdoft
året då pensionen närmade sig
Vers 2
Vandrarna frågar efter gömda platser
jag visar tjärnarna och rösena
de häpnar över utsikten
tror att det bara är landskap
fjällen lär hemligheter
innan de lär söka
Vers 3
De unga förhör om geologin
jag förklarar stenarnas gamla berättelser
de skriver ner det, ivriga sinnen
ser inte livskartan i det
stigar leder andra
leder en själv
Vers 4
Regn mjukar toppens dimma
jag stoppar vandringen, delar sägnen
steg räknar år kvar
kroppen stark i stigningen
lederna kräver delande
även i ensamhet
Vers 5
Skymning slöjar dalarna nedanför
lägger tystnad över gruppen som återvänder
jag vinkar farväl, står ensam
hör landets stilla visdom
guider leder framåt
cirklar tillbaka
Vers 6
Guiden leder höjderna
Cumbrias fells i mina leder
varje stig en lugn korrigering
av allt som skyndar
när kartan till slut viks ihop
kommer marken ännu att veta